United States or Comoros ? Vote for the TOP Country of the Week !
Men du får sova i förstugan och hör sen! Jag vill inte veta av några konster, så att barnen ser det Skulle ni inte kunna leka någonting vackert? frågade ingenjören. Till exempel, att Abraham är en prins, som drar ut på friarestråt. Och så dödar han en stor drake. Jag ska gärna vara draken, jag. Så här titta Och ingenjören grinade till sig på ett mycket diaboliskt sätt.
Ja, Carlsson, han är lycklig, han! Lyckan kommer, lyckan går, lycklig den som flickan får. Va ligger ni och fnissar för där borta! Hör nu, Carlsson, kan jag inte få en sup till, det är så rysligt kallt här bortnast, för det drar från spisen.
Han meddelar Hanni, att hon inte längre kan lefva. »Var tyst nu, stackars barn», säger han, »jag skall först läsa Fader vår». Han läser Fader vår. Därpå stöter han med öm hand sin knif i hennes oroliga hjärta! Så läser han Herrens välsignelse och drar sina färde.
Jag är alltid saklig, så länge man inte retar mig. Men jag har hela dagen känt på mig, att Jan-Petter skrattar åt mig. Och hur bär ni er åt? Jag började redan i morse att tala allvarligt med er om dessa saker, men i stället för att delgiva mig era åsikter, drar ni den ena oanständiga historien och anekdoten efter den andra. Ni tro helt enkelt, att jag inte förstår mig på åsikter.
Är du tokig som rent drar ondt öfver oss med att säja om så farliga ord. Mor, som var så rädd för svordomsord", sade Ante förskräckt och bedröfvad. "Ja för dom kom med det som ondt är, hit till jorden. De förstås de, att onden själf kom, då man ropar efter en", tillade Anna-Lisa. "Tänk pigan deras svor också.
Inte må en tro, att något ordentligt folk drar ut i skären, som inte har sina orsaker, och därför säger jag som förr: se opp med ögona! Ja du, Gusten, du skulle se opp med ögonen, återtog gumman, och hålla reda på ditt, för det blir ditt alltsammans ändå, och du skulle vara hemma och inte ligga på sjön jämt och samt och åtminstingen inte ta folket från arbete, som du gör.
En afton medan hon som vanligt höll konversationen uppe sade han plötsligt och som det tycktes helt omotiveradt: »Plågar det dig mycket om jag gör dig frågor angående min far?» Hon teg ett ögonblick, liksom tveksam. »Nej», sade hon till sist. »Du drar på det som om det skulle vara dig obehagligt?» »Nej. Du kan fråga om allt hvad du vill. Jag har ingen ömtålighet.» »Det var ett stort ord.»
Ett par dagar senare träffade han Äppelbom och gjorde honom sällskap ett stycke. »Jag ser, att du går och drar med Kerstin Johnsson nu för tiden», sade denne unge man. »Retar det dig?» frågade Pehrsson vänligt. »Nä, inte alls. Vad angår det mig?» »Du har ju ränt efter henne så förbaskat förut, har jag märkt.» »Jag? Känner henne knappt. Men hon kanske har varit intresserad av mig.
Och så har dom en gammal dödgrävare, som varje dag drar av sig stövlarna utanför celldörren, kysser vardera stövelklacken, håller ut bägge stövlarna på rak arm och säger med hög röst: Tiden tar Karlskrona å Boston Gud bevare kungen och fäderneslandet! Han tror inte att prästen kan jordfästa någon om han, galningen, inte först hinner spotta tre gånger i en knut för den döde.
Och för första gång såg jag, hur många gråa strån, som sprängt sig in i denna täta, strida hårväxt. Stackare! Smekande gled min hand öfver dem. Stackars mitt stora barn, som i sitt oförstånd går och drar öfver sig så många sorger! Stackars mitt kära barn, som aldrig skall sluta med att springa och ställa till förtret för sig!