Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 2 september 2025
Rummet var fullt med rök, och elden hade börjat i sänghalmen utan att dock sprida sig i rummet. Hur det gått till, vet ingen. Men sägnen om alla dessa ogärningar lefver alltjämt kvar, och det dröjde länge innan någon ville flytta in i gården, ty det påstods, att där alltjämt spökade och att hemska läten, suckar och stönanden hördes därinne vid midnattstimman. När man ska ritas af.
Eller kanske kanske hade Adolf blivit så skrämd av potatistjuvarna att han sprungit sin väg, gett sig av i mörka natten bort från det kära hemmet, bort från den gode husbonden som sov sin lugna sömn därinne. Almblad sprang runt huset och upp i skogen och ropade: Adolf! Adolf! Men intet svar. Adolf var borta.
Så säger HERREN: Se, vatten stiga upp norrifrån och växa till en översvämmande ström; de översvämma landet och allt vad däri är, städerna med dem som bo därinne.
Den resa som I ären stadda på står under HERRENS beskydd.» Då gingo de fem männen vidare och kommo till Lais; och de sågo huru folket därinne bodde i trygghet, på sidoniernas sätt, stilla och trygga, och att ingen gjorde någon skada i landet genom att tillvälla sig makten; och de bodde långt ifrån sidonierna och hade intet att skaffa med andra människor.
Men filistéerna drogo upp till Jisreel. När David med sina män på tredje dagen kom till Siklag, hade amalekiterna infallit i Sydlandet och i Siklag; och de hade intagit Siklag och bränt upp det i eld. Och kvinnorna som voro därinne, både små och stora, hade de fört bort såsom fångar, utan att döda någon; de hade allenast fört bort dem och gått sin väg.
Då hon kom in i tamburen, såg hon, att salen var upplyst. Då och då kastades en lång skugga ut i tamburen. Hon hörde inga steg, men hon förstod att Aposteln sprang av och an därinne, och att han således var mycket upprörd. Hon ställde buren ifrån sig, hon var rädd, att han i första häftigheten skulle rycka den till sig och skada fåglarna.
Så sutto vi därinne, till dess att andetagen upphörde ... fortsatte igen ... förlängdes, växte i styrka ... och upphörde. Så blev allt tyst. Dödens tystnad härskade. Nedböjda och gråtande följde vi vingslagen av den själ, som var på flykt. Vi hade hållit honom i var sin hand och på en gång släppte vi de kalla händerna ned mot täcket. Så gick min hustru ut ur rummet och sökte vila.
Innanför sängkammaren låg ett litet rum, vilket ursprungligen varit avsett till toalettrum, men av någon anledning aldrig blivit inrett. Det var mycket oregelbundet, dess fönster sutto högt upp, och dagern därinne var svagare än i de andra rummen. Där bodde lille Sven. Där var hans rum, och det rummet var stängt. Ingen fick hjälpa min hustru med att ordna detta rum eller städa där.
Han var emellertid nu klädd från topp till tå, han såg sig omkring i toalettrummet. Det fanns bara en dörr dit, och han steg på tåspetsarna fram och reglade den. Därpå undersökte han sina fickor: han tycktes ej ha lämnat något därinne. Och just nu hörde han mannens röst ute i salongen. Han ropade på Ziri. Det berodde nu på om mannen hade något ärende hit in vilket väl knappt var troligt just nu.
Det kom så stilla; hon hade aldrig tänkt säga det högt, men orden undsluppo henne omedvetet. "Om Per ändå hade varit en flicka, så kunde jag haft hjälp till detta och mycket annat!" kom det strax därefter. Dörren till kammaren stod på glänt, och därinne satt Per och räknade igenom de tal han hade till läxa. Han blef riktigt harmsen, där han satt och hörde, hvad mor sade för sig själf.
Dagens Ord
Andra Tittar