United States or Tajikistan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Sara hade genom gåendet blivit munter igen och fått den friskaste färg; men vilken åter snabbt överdrogs av en harmsen sky vid bärarens artiga anmaning: före, söta fru! Hon tog dock snart åter sig sin rätta uppsyn, och åtföljd av Albert och Annette trädde hon in i den anvisade kammaren, den hon fann förträfflig. Flinkt och glatt ordnade hon deras saker därinne mot ena väggen.

Jag vet, hvad du vill säga, afbröt henne Verna harmsen, men du har orätt, liksom alla andra. Jag skall säga er, flickor, att allt ondt, som berättats om Hanna, är nedrigt förtal, jag har sjelf varit i tillfälle att taga reda saken. Flickorna skockade sig tätt omkring henne, och hon berättade allt hvad hon hört af Hanna sjelf, af Valter och af betjeningen kaféet.

Hur kan ni tro det? Jag lade mina händer omkring hans nacke. Jag blir rädd, hvar gång ni lägger armen omkring mig, att någon skall öppna dörren det är just vid den tiden, man brukar buda er till te och det böra vi väl icke utsätta oss för? Jag blef harmsen både honom och mig själf. En dylik varning hade jag kvinnan utsatt mig för.

Några getter beskådade honom klokt och nyfiket från ett stenrös, men de tuggade och tuggade liksom hästarna i stallet, och harmsen ämnade han jaga bort dem. fick han höra porlet av en bäck. Han hade aldrig hört en bäck ljuda det sättet, ty en mänsklig röst blandade sig sorgset bedjande med vattnets sång och härmade den med stigande och fallande klagan.

Det förtröt Valter djupt att misstänkas i en flickas ledband. Han såg mörk och harmsen ut, och när de kommo utanför Palmfelts port, låtsade han påminna sig något mycket angeläget, tog ett kort farväl af Hanna och rusade sin väg. Hanna stod och såg efter honom med hjertat fullt af oro och missräkning. Sådana stackare vi äro, tänkte hon.

Det kom stilla; hon hade aldrig tänkt säga det högt, men orden undsluppo henne omedvetet. "Om Per ändå hade varit en flicka, kunde jag haft hjälp till detta och mycket annat!" kom det strax därefter. Dörren till kammaren stod glänt, och därinne satt Per och räknade igenom de tal han hade till läxa. Han blef riktigt harmsen, där han satt och hörde, hvad mor sade för sig själf.

Korpen hade flyttat sig till hans axel. Simon var harmsen över att störas i sin måltid. Han hade väl ännu icke sjungit sin aftonpsalm, men det började lida långt in natten, och han ville vara ensam. Därför röt han redan avstånd mot de kommande: Gån bort, gån bort! Gån, säger jag! Men när de likväl nalkades, gnistrade hans ögon, och han började i en ton av gäckeri: Kommen, mina barn!

Tag tillbaka den bråkdelen också, och ! Det är hvad jag ger , som gör mig rik. Underliga, underliga stämning! Jag var harmsen, kände mig sårad i min fåfänga öfver att han icke kom i går, som han lofvat. Det var länge sedan han talat om sig själf; vi hade liksom blifvit främmande för hvarandra igen. Jag var mera leksak än vän, kvinna och icke människa.

"Har du ingen stiligare?" frågade de med illa dold missräkning öfver kusinens enkelhet. "Nej", svarade Greta och vände dem ryggen, harmsen öfver att de kunde ringakta hennes bästa klädning. "Lilla landtlollan", kallades hon i smyg af sina nya skolkamrater, hvilka funno henne mycket underlägsen, jämförd med dem själfva.