Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 8 november 2025
Nej, så skolen I fråga varandra och säga eder emellan: »Vad har HERREN svarat?», eller: »Vad har HERREN talat?» Men Om HERRENS »tunga» mån I icke mer orda; ty en tunga skall då vars och ens eget ord bliva för honom, eftersom I förvänden den levande Gudens, HERRENS Sebaots, vår Guds, ord.
Tänk på din ringhet inför Gud och din själs salighet! utbrast nu den unge föreläsaren, vars ögon under tiden varit häftade på Krysanteus' anletsdrag. Denne stannade och mönstrade ynglingen med en sträng blick, som dock hastigt vart mild och vänlig, när han i föreläsarens vackra ansikte upptäckte icke hån, icke övermod, utan nitets uppriktighet. Klemens' ögon voro så klara och allvarliga.
Regnet fortfor att falla, och skymningen hade tilltagit. En av slavarne tände en lampa och ställde henne i skygd av en pelare under portiken, där gruppen var samlad. Mina vänner, sade Kimon, själen liknar den där lampan, vars låga fläktar för draget. Släckes hon ej i förtid av vinden, så slocknar hon en gång av sig själv, då hennes olja är förtärd.
Han beslöt att redan följande dag söka ett annat fält för sin verksamhet, men därförinnan ville han förvissa sig om icke ett katolskt hjärta klappade under mäster Sigfrid Aroni lutherska mässhake. Så snart mörkret inbrutit, styrde patern och hans följeslagare således sina steg mot den lärde mannens bostad, denna gång kvarlämnande Sam, om vars senaste bedrifter de svävade i fullkomlig okunnighet.
Hon älskade naturen och filosofien; hon älskade att utbreda sällhet till alla i sitt grannskap; hon älskade framförallt sin fader, vars strävanden och ensamma ställning som kämpe för en sjunkande bildning, en undertryckt religion hon förstod och delade.
För den, vars sinne är upptaget av den åttafaldiga sanningen, äro dessa ljud som ett avlägset fågelkvitter. Vad är kaffe och kakor mot mahâyâna, den stora vägen till frälsning? Vad är kaffe och punsch mot hînayâna, den trånga vägen? Vad är whisky och soda mot drömmen om nirvâna?
Just som platsen närmare skulle angivas och Wolfgang skärpte sina öron till det yttersta, öppnades dörren till ett tredje rum. Wolfgang såg ditåt. På tröskeln stod flickan från automobilen, förvånad att finna en besökande i salongen och måhända ännu mera häpen, då hon i honom igenkände den man, vars ögon hon mött en gång förut och som hon visste var löjtnant Wolfgang Schnitler.
Den förra befallningen förvånade Klemens mycket, men han var van att aldrig fråga efter biskopens bevekelsegrunder. Om ett »varför?» någon gång stal sig väg över Klemens' läppar, så vart svaret ofta blott en genomträngande blick, mer sällan en redogörelse, vars ton då tillika gjorde den till en tillrättavisning.
Carlsson blev känslofull och drack i botten, förklarande, att det gjorde honom ett stort nöje att se honom, fastän han kom sent, och att han visste två, vars gamla hjärtan det gjorde gott att se honom, fastän han kom sent. Och tro mig, slöt han, att den som förstår att ta gamla Carlsson på rätta stället, den vet också var han har honom.
Hon gick tvärs över den oeldade farstun och knackade på ämbetsrummet, där borgmästaren satt och talade förstånd med den olycklige skomakare Hagelin. Och när hon fått sin man ut i den oeldade farstun, värmde hon honom med denna nyhet: Karl, det är sant! Hon ska skiljas. Hon är inne hos Björner. Hon ska skiljas! Och borgmästaren rusade in i salongen, vars fönster vette åt torget.
Dagens Ord
Andra Tittar