Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 juni 2025
Hyllad jag blifvit af er som en far, min mecka är tvättad, Magen är spänd som en trumma, och nu jag åker bekvämligt, Vårdad ännu, då jag lämnat er gård; helt annat jag utstått, Såsom en gång, då jag gick och ärnade tigga i staden. Missväxt drabbade landet, i socknarna saknades föda, Bonden knappade, tiggaren svalt. I staden, jag tänkte, Finns ett rikare folk med fetare åkrar och ägor.
År icke Joséphine farligare, och hon har aldrig framkallat denna tanke hos mig? Har jag ej sett Paris' skönaste kvinnor flockas om honom, tigga om hans leende, hans blick? Varför?
Här hjälpte det ej att tigga eller gråta sig till att få sin vilja fram. Aga endast förvärrade saken. Stellan jagade hundvalpen genom hela våningen. Han lockade på den i alla tonarter, medan hela hans väsen knöt sig i en förgrymmad känsla av äganderätt: Du är min! Förhållandet mellan dem blev aldrig riktigt gott, aldrig som det borde vara. Man misstrodde varandra...
Men det är icke för någon af de fem ädlingarnes hand Lucrezia får falla. Det måste blifva en scen ännu, där hon skall lämnas ensam med Gennaro, hotas med döden, tigga om sitt lif och sluteligen mördas af sin egen son. Allt detta måste ske, eljest skulle katastrofen blifva mindre bjärt.
Så den gamle, och furst Dmitri känner Vårdarn af hans broders slott, Vladimir; Men med hatten djupt på pannan nedtryckt, Rädd att röjas, börjar han och talar: "Gubbe, säg mig, har ock du en börda På ditt sinne, som förbittrar lifvet Och gör döden tung? Din furstes maka Söker du; för hvilket brott mot henne Vill du tigga nåd vid hennes fötter?"
Sedan tvärsatte han sig vid bordet mitt framför modren, plötsligt fylld av den mest brusande munterhet. Rösten klingade som ett helt klockspel. Den, som blir hängd som ung, slipper tigga som gubbe, men man sticker inte sina hästar dagen före drabbningen. Karlen där har ett järn i skuldrorna, som du behöver.
Nyckfulla barn, som icke »veta hvad de vilja», sluta med gråt, nervspänningens upplösning. De »tigga stryk», säger man också, och eget är att se huru en lätt aga vid sådana tillfällen liksom sätter nerverna i jemvigt och tyckes nästan välkommet af barnet, som genast lugnar af, är försonlig och icke alls bitter öfver det straff det efter sin mening måste anse sig ha lidit orättvist.
Honom svarade rörd värdinnan, den kunniga Anna: "Tungt det vore i sanning att tigga från början till slutet, Tyngre likväl att tigga till slut, sen i början man nog haft; Tyngst dock af allt att tigga, om själf man sin tiggarestaf täljt." Lugnare talade nu den ärlige tiggaren Aron: "Gud kan säga, att själf jag min ofärd vållat, en annan Säge det ej, den trycker ej heller mitt sinne beständigt.
Gud har oss förskjutit; Svårt är tigga, men att svälta värre." Pavo tog sin hustrus hand och sade: "Herren pröfvar blott, han ej förskjuter. Blanda du till hälften bark i brödet, Jag skall gräfva dubbelt flera diken, Men af Herren vill jag vänta växten." Hustrun lade hälften bark i brödet, Gubben gräfde dubbelt flera diken, Sålde fåren, köpte råg och sådde.
När jag var vid dina år, skulle jag inte låta tigga mig två gånger, om jag varit erbjuden att bjuda hem kamrater. Stellan vände plågad sin far ryggen. Han svalde en grimas. Alltid detsamma: när jag var ung, den lyckliga tiden Högt sade han: Men om jag nu inte vill bjuda någon Jag ger sjutton i vad du gör. Men du ska se glad ut! Stellan log bittert. Att man aldrig skulle bli förstådd...
Dagens Ord
Andra Tittar