Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 12 maj 2025
När ni ser en president eller direktör eller annan arbetschef dignande under sina skyldigheter, nedtryckt af bekymmer och med ett ansikte så bedröfligt, som om han vore en domare, utfärdande en dödsdom, så var öfvertygad om att han fått större ansvar, än han kan bära, och bör få hjälp. Jämför till exempel tågens hastighet.
Hans närmaste granne var en kvinnlig anakoret. Han beslöt att dela tiden emellan ensligheten och ett fromt umgänge med henne. Hon var en ung kvinna, som, nedtryckt av motgångar och krossad av ett efter många förvillelser vaknat syndmedvetande, hade dragit sig undan världen.
Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar; ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare. Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord. Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar. Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.
Herr Flygerman var en af dessa äldre ungkarlar, på hvilkas yttre åren icke bita, och oaktadt han redan hunnit öfver fyratiotalet, hade han dock utseendet af att vara en trettioårig man. En verksamhet af det mest praktiska slag hade bibehållit honom ung och rörlig och lika litet nedtryckt honom med verkliga sorger och ansträngningar som låtit honom domna bort i sysslolöshet.
Jag känner mig nedtryckt af hans öfverlägsenhet. Jag duger ingenting till. Mitt arbete är ingenting värdt. Är det så, vill jag dö. Kvinna utan kärlek konstnär utan konstnärlighet Nej! då är lifvet intet. Det är kväll. Klockan är tio. Det är icke lifsleda, jag känner, ty det är icke tanken på själfmordet, som uppfyller mig.
Huruvida det tjugonde seklets morgonsol skall belysa ett slägte, fortfarande inbegripet i en förtviflad kamp om lifsuppehället, och nedtryckt af denna, eller ett folk, som under fredligt samarbete med gladt mod eftersträfvar materiel och andlig förkofran: detta beror på oss, på vår fosterlandskärlek, vår sjelfbeherskning, klokhet och betänksamhet, väl icke uteslutande, men i tillräcklig grad för att göra oss fullt ansvariga för följderna.
Och med hatten djupt nedtryckt över pannan och händerna nedborrade i fickorna, störtade Markus Larsson på dörren och skyndade med långa steg gatan framåt, som om han velat springa ifrån minnet av den olycklige lotsen. En timma ombord. Jag sprang upp på fallrepet och var ombord på briggen »Warrior». Dalarö låg snart bakom oss och vi höllo ned åt Vaxholmsleden.
I trädgården växte många nyttiga plantor, såsom kål, morötter och rovor, men man såg där även små blomsterland med granna ringelblommor och stolta pioner. Blommor utanför en lantlig stuga äro alltid goda tecken; de bevisa, att sinnet hos invånarne icke är så förvildat eller nedtryckt, att det ej öppnar sig för det täcka och älskliga i naturen.
Han hade rockkragen uppslagen och hatten nedtryckt, så att jag endast såg ett par satans glittrande ögon. Jag gick tvärsöver gatan för att vika om det hörnet; då stod han där också. Jag begrep inte vad han hade tagit för ett skutt, den elake gamle herrn. Han tog mig i armen, men jag slet mig lös och fortsatte i sträckt trav.
Nosen hängde mot jorden. Och körsvennen var svart. Han var svept i en svart kappa, svarta vantar på händerna, en svart slokhatt nedtryckt på huvudet. Han hade icke något ansikte. Det vita som skulle blänka mellan hattbrättet och kappkragen fanns icke. Det var svart. Det är kolran själv, tänkte Basilius. Det är döden. Han mindes fuller väl vad moran förtalt om farsoten.
Dagens Ord
Andra Tittar