Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 18 juli 2025
Namn, som hittills aldrig nått hans öron, stodo plötsligen fram som bärare av eviga sanningar, av idéer, som revolutionerade mänskornas tänkesätt, av upptäckter och uppfinningar, som förändrade deras dagliga liv, av tankar så djupa, att de först långa, långa tider efter skulle bli förstådda av den stora hopen.
Se nu efter: var äro konungens spjut och vattenkruset som stodo vid hans huvudgärd?» Då kände Saul igen Davids röst och sade: »Det är ju din röst, min son David.» David svarade: »Ja, min herre konung.» Och han sade ytterligare: »Varför jagar min herre så efter sin tjänare? Vad har jag då gjort, och vad för ont är i min hand?
Då svarade alla männen vilka väl visste att deras hustrur tände offereld åt andra gudar och alla kvinnorna, som stodo där i en stor hop, så ock allt folket som bodde i Egyptens land, i Patros, de svarade Jeremia och sade: »I det som du har talat till oss i HERRENS namn vilja vi icke hörsamma dig, utan vi vilja göra allt vad vår mun har lovat, nämligen tända offereld åt himmelens drottning och utgjuta drickoffer åt henne, såsom vi och våra fader, våra konungar och furstar gjorde i Juda städer och på Jerusalems gator.
Och Mose talade detta till alla Israels barn. Då blev folket mycket sorgset. Och de stodo upp bittida följande morgon för att draga åstad upp mot den övre bergsbygden; och de sade: »Se, här äro vi; vi vilja nu draga upp till det land som HERREN har talat om; ty vi hava syndat.» Men Mose sade: »Varför viljen I så överträda HERRENS befallning? Det kan ju icke lyckas väl.
Under kastanjerna stodo långa bord af ohyflade bräder på bockar, fyllda af stora fat med jättesmörgåsar, som dignade under sitt sofvel, och hela bunkar med mjölk och kittlar med rykande gröt. Allt folket trängdes omkring borden och förplägade sig betänksamt grundligt, så som skick och sed var.
Så stodo de en god stund, far och son, den ene hög som en dörr, den andre liten som en vante, men stöpta i samma ställning och båda med stora, runda, tunga huvuden. Slutligen sade gästgivarn: Vad står du dennase, Lasse? Vad står du dennase, Lasse? upprepade sonen. Apar du efter far din? sade gästgivarn. Apar du efter far din? upprepade sonen.
Borta var den mörka vintergrönska, som förr gladde det skumma ögat, kanariefåglarna hade flyttat till svalare länder, artilleristerna hängt sina kornetter i Tivolis pilträd, på golven stodo inga virabord, inga tobaksmoln förmildrade det bjärta solskenet, där förr var glädje och liv och värme, där ljusen från kronorna speglade sig i speglarna, och fontänen sorlade under lagrarnas kronor där satt en herre och drack en kopp kaffe, under det att en kylig vårvind strök sig in genom den öppna dörren.
Schillers och Goethes byster stodo på bokskåpet, och öfver pianot hängde porträtt af alla stora kompositörer. Lithografiskt Allehanda hölls, och der beundrades alla samtida stora artister genom deras biografier. Fadern var äfven ledamot af Föreningen för Nordisk konst samt som förut nämnts musikälskare, spelade piano och något violoncell.
Och så blev hon klädd i den vita klänningen, vilken hon icke begagnat, sedan hon var glad åt jorden och allt som jorden var. Allt blev gjort, som hon hade önskat, och inne i Svens lilla rum bäddades hennes sista bädd. Där låg hon med sitt rika svarta hår utslaget över den vita dräkten, och kring henne stodo alla vårens blomster.
De rika pojkarne låtsade förakta honom, men det var bara avundsjuka, för de ville så gärna gå i uniform och tjäna kronan, om de inte hyst en så stark fruktan för daggen och kitsliga kanoniärer. I köket stodo två grytor med kaffe på spishällen och hoplånta kvarnar skrällde och gnisslade; sockertoppar slogos sönder med yxa, och kaffebröd var travat i fönstren.
Dagens Ord
Andra Tittar