Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 29 maj 2025


Därför kunde Carlsson komma ut med Ida ur logen och uppnå hagledet utan att ådraga sig någons näsvisa frågor, men just när flickan kommit över stättan och Carlsson stod gärdesgården, hörde han gummans röst genom halvmörkret utan att kunna se någon: Carlsson! Är Carlsson där! Kom han och dansa en dans med räfserskan. Men Carlsson svarade inte, utan slank ner och in i hagen tyst som en räv.

Hon förnam hans röst i flickorna Willmans; hon brydde sig inte om orden, rösten var henne alldeles nog. Som hon nu stod där, tom i hjärnan men med grubbel i hjärtat, började hon halvt frånvarande lyssna till ett ljud, som under de sista minuterna oavlåtligt växt och kommit närmre. Ett mångstämmigt sorl från parken, som och tystnade för att giva fri rymd åt en ensam röst.

Det var förfärligt att åse hennes kamp, och ännu förfärligare att kanske miste om hennes sista ord. Åter böjde jag mig ned över henne och i förtvivlan viskade jag en bön i hennes öra. slog hon upp sitt öga emot mig, och jag såg, att hon hörde mig. I en spänning, som om hela mitt framtida liv berott av hennes ord, lutade jag mitt öra tätt intill hennes mun. hörde jag hennes röst.

Och allenast en ringa hop skall bliva kvar av eder, i stället för att I förut haven varit talrika såsom stjärnorna himmelen; skall det dig, därför att du icke hörde HERRENS. din Guds, röst. Och det skall ske, att likasom HERREN förut fröjdade sig över eder när han fick göra eder gott och föröka eder, skall HERREN nu fröjda sig över eder, när han utrotar och förgör eder.

Hon sökte alltid leda barnen till det goda, ibland med en liten berättelse, ibland genom ett samtal, som hon sökte leda att det skulle öppna deras öga för hvad som var rätt och behagligt inför Gud. Barnens största glädje var att höra farmor berätta verkliga händelser ur hennes eget lif. sutto de vid hennes fötter, lyssnade till hennes röst och slukade hvarje ord.

Av de kring vakteldarne flockade krigarne sovo de fleste ut efter dagens mödor; andra sutto i viskande samtal; andra fejade sina vapen eller sönderkrossade mellan stenar säd för att därav baka morgondagens bröd. Tystnaden, som rådde, avbröts endast av en psalm, som med dämpad röst uppstämdes av någon bland de vid eldarne vakande männen.

"Skola vi bege oss af redan?" Hans röst var lugn och jemn, men Alma ryste likväl, hon hörde den, stönade, vände sig med ansigtet mot marken och ref i ljungen med båda händerna. Riset skar hennes fingrar, men hon kände det ej. "Alma, var inte barnslig." Nymark stod bredvid henne och försökte upplyfta henne. "Hör mig! Det der tjenar till ingenting.

Och de stodo upp, var och en sin plats, och man föreläste ur HERRENS, deras Guds, lagbok under en fjärdedel av dagen; och under en annan fjärdedel bekände de sina synder och tillbådo HERREN, sin Gud. Och Jesua och Bani, Kadmiel, Sebanja, Bunni, Serebja, Bani och Kenani trädde upp leviternas upphöjning och ropade med hög röst till HERREN, sin Gud.

Hon tänkte oupphörligt modren; hon mindes tydligt, hur hon såg ut, hon satt med Anni i famnen och med sin lugna röst sade något åt dem. Och hon kunde inte förstå, hur de skulle kunna komma tillrätta utan modren, hvem som skulle skaffa åt dem kläder och annat som de behöfde.

Son af Vanhais, du, som främst bland alla Älskades af detta nu kalla, Detta fordom, ack, varma hjärta, Säg, hvar dväljs du ensam med din smärta? Tystnat har din yxa ren i skogen, Ty en flicka gick ej mer förtrogen Och besvarade din röst från hagen, du, lockande, höll opp med slagen.

Dagens Ord

eldades

Andra Tittar