Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 27 juli 2025
Värden, som för sitt svaga hufvud nu mera ogerna tålde rök, gick med en eller annan af sina gäster i blå rummet och pratade. Han var litet nervös och orolig och hade svårt att dölja det.
Vi ha ju ofta talat om det, du och jag, och du har så många gånger bevisat mig klart och tydligt, att vi gjorde rätt. Minns du, att vi ofta talade med varandra om det? Det var alltid jag, som började med det, ty jag var alltid orolig, när jag var ensam, ja alltid, om jag också var glad och obekymrad, när vi voro tillsammans.
Orolig i blodet som han var, tyckte han att det var bäst att se efter ... i stugan var det alltför kvaft och han behöfde luft ... han hade druckit några glas på julkalaset och de hade gjort honom så konstig i hufvudet. Han gick till stallet.
Må en af oss återse vårt barndomshem och om möjligt gifva våra kära underrättelser om oss, men denna resa tillkommer dig såsom den yngre af oss. De skola taga emot dig såsom uppstånden från de döda, ty naturligtvis hafva de sörjt oss såsom döda. Gå du, min broder, och var ej orolig öfver mig, ty jag är icke allena. Samme Gud, som går med dig, skall stå vid min sida."
När de så hade kommit in i Sufs land, sade Saul till tjänaren som han hade med sig: »Kom, låt oss gå hem igen; min fader kunde eljest, stället för att tänka på åsninnorna, bliva orolig för vår skull.» Men han svarade honom: »Se, i denna stad finnes en gudsman; han är en ansedd man; allt vad han säger, det sker.
Tomas spratt upp ur sömnen; det var någon som gick i dörren. Å, ligger du och sover ännu, är du alldeles tokig, eller är du sjuk? Det var Greta. Mamma är så orolig för att du inte har kommit hem och ätit frukost i dag; hon bad mig gå upp och höra efter hur det är med dig. Hon säger att du var så märkvärdig i går afton. Tomas drog en lång gäspning. Jag är strax färdig. Jag har försovit mig.
Han märkte att hon hade gråtit och tillade strax i blidare ton: Vi kom att sitta litet länge. Vi hade Mortimers i sällskap. Modern blev lugnare, då hon hörde att Mortimers varit med. Hon beredde sig att gå in. Är pappa hemma? frågade Tomas. Ja, nej, han är inte hemkommen ännu, men jag går in och lägger mig ändå, det är bara för dig jag har varit orolig. God natt.
Man hade till och med gifvit henne en vink om, att Hannas sällskap icke vore nyttigt för Bella, och för första gången kände hon sig orolig öfver att ha gifvit de begge flickornas vänskap en så oinskränkt frihet. Hon beslöt att tala med Hanna, hvars sanningskärlek hon ej ett ögonblick betviflade.
Om jag bara kunde tro dig, återtog Ellen. Jag vill så gärna, men jag kan inte. Du bryr dig visst inte mycket om mig! Tomas var orolig. Hans mor stod kanske redan och väntade på honom. Men Ellens stora rödbruna ögon sågo in i hans med ett sådant uttryck av förtvivlan, att han icke fick mod att säga något avgörande. Han endast smekte hennes panna, liksom för att svalka den.
Hennes blick var så vemodig och rösten så vek, att fru Meilert i hast blef allvarsam. Hvad är det? frågade hon orolig. Tant . . . jag har slagit resan ur hågen. Du måste förlåta mig och .
Dagens Ord
Andra Tittar