United States or Croatia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Så snart jag har lagt mig, är min fråga: »När skall jag då få stå upp?» Ty aftonen synes mig så lång; jag är övermätt av oro, innan morgonen har kommit. Med förruttnelsens maskar höljes min kropp, med en skorpa lik jord; min hud skrymper samman och faller sönder. Mina dagar fly snabbare än vävarens spole; de försvinna utan något hopp.
I portarna runtomkring stodo kvinnor och tasslade, med ögonen vidöppna och höllo barn med gapande munnar vid händerna, och åtta försupna gubbar i svarta kläder och vita bomullsvantar gingo i rad, två och två, och buro en svart kista, och deras kroppar kröktes som maskar under bördan.
Mycken säd skall du föra ut på åkern, men litet skall du inbärga, ty gräshoppor skola förtära den. Vingårdar skall du plantera och skall arbeta i dem, men intet vin skall du få att dricka och intet att lägga i förvar, ty maskar skola äta upp allt. Olivplanteringar skall du hava överallt inom ditt land, men med oljan skall du icke få smörja din kropp, ty oliverna skola falla av.
Och han plaskar så att vattnet stänker vida omkring. "Jag bryr mig inte om att bada", säger ärlan, som tagit sig en djup klunk. "Jag längtade att få dricka, och jag såg ingenstädes till något vatten. Maskar äro sällsynta den här årstiden, och brödsmulorna, som de kasta ut åt oss, rifva mig i halsen, ty de äro hvarken mjuka eller fuktiga."
Såsom snövatten förtäres av torka och hetta, så förtär dödsriket den som har syndat. Hans moders liv förgäter honom, maskar frossa på honom, ingen finnes, som bevarar hans minne; såsom ett träd brytes orättfärdigheten av. Så går det, när någon plundrar den ofruktsamma, som intet föder, och när någon icke gör gott mot änkan.»
De upphäva alla sin röst och säga till dig: 'Så har då också du blivit maktlös såsom vi, ja, blivit vår like. Ned till dödsriket har din härlighet måst fara, och dina harpors buller; förruttnelse är bädden under dig, och maskar äro ditt täcke. Huru har du icke fallit ifrån himmelen, du strålande morgonstjärna! Huru har du icke blivit fälld till jorden, du folkens förgörare!
Sådan satt jag sent en natt vid milan, Då en man stod hastigt vid min sida Och vid eldens matta skimmer talte: 'Känn i mig de onda brödrens fader; Låt den kraft, som göms i dina leder, Ej för maskar i din graf besparas. Tag en maka, föd åt landet söner, Och hvad mina ej af medgång lärde, Låt gemensam nöd de dina lära! Mannen så. Ett vindkast ökte lågan, Och han var försvunnen, som han kommit.
De skola slicka stoftet såsom ormar; lika maskar som kräla på jorden skola de med bävan övergiva sina borgar. Med förskräckelse skola de söka HERREN, vår Gud; Ja, för dig skola de frukta.
Och HERREN Gud lät en ricinbuske skjuta upp över Jona, för att den skulle giva skugga åt hans huvud och hjälpa honom ur hans förtrytelse; och Jona gladde sig högeligen över ricinbusken. Men dagen därefter, när morgonrodnaden gick upp, sände Gud maskar som frätte ricinbusken, så att den vissnade.
»Skall man då lära Gud förstånd, honom som dömer över de högsta?» Ja, den ene får dö i sin välmaktstid, där han sitter i allsköns frid och ro; hans stävor hava fått stå fulla med mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft. Den andre måste dö med bedrövad själ, och aldrig fick han njuta av någon lycka. Tillsammans ligga de så i stoftet, och förruttnelsens maskar övertäcka dem.