Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 29 juli 2025
Jag skulle packa upp dina kläder igen, ingenting vidare. Hon lade sina händer i kors bakom hufvudet och såg småleende upp i taket. Det skulle ändå roa mig litet. Hvad då? frågade jag, då hon ej genast fortsatte. Ett litet experiment. Mitt hjärta hårdnade, jag förstod hvilket experiment hon afsåg. Hon skrattade alt ännu. Han är rädd, han har märkt faran och söker fly. Jag sade ingenting.
Bella, vill du ha mitt nyaste porträtt? frågade Jenny Stenman, en vacker, litet kokett flicka med krusad pannlugg och modern klädning. Hon räckte fram sitt kort åt Bella, som leende skakade på hufvudet. Jenny, jag tycker mer om det jag har, det är enklare än detta. Ja, jag var yngre då, sade Jenny och såg med välbehag på sina vackra drag.
Vår sista dagsmarsch, från Sörum till Næs, slutades så, att våra två nyvunna kamrater sprungo från oss i skymningen, för att söka bereda rum åt oss alla i herberget; men när vi fyra ändtligen kommo dit, stodo vi utan tak öfver hufvudet.
"Man påstår, att hennes kapten skall känna lukten af land på tre mil, och på två mil nära redan få ondt i hufvudet däraf. Han har ju öppna sjön för sig och ärnar väl aldrig söka hamn, innan han fått råka oss eller någon annan af sina kunder."
Jag lyfte upp hufvudet, ty jag förmådde ej se på dem längre. En plötslig, rasande vrede uppsteg inom mig gentemot Antti. Jag skulle velat slita honom i tusen stycken, tillintetgöra, krossa honom..... Hvarför hade jag ej något vapen i handen? Jag skulle skjutit honom. Först honom och sedan henne, denna
Byxorna voro knäppta ofvanpå helt löst, sammanhållna kring höfterna af den läderrem, vid hvilken knifven hängde blänkande och nyss slipad. På fötterna höga smorlädersstöflar. Hufvudet med det långa orediga håret var beklädt med en hög skinnmössa, påträdd bakifrån, så att hela det bleka, stora ansigtet med de utstående, vilda ögonen framträdde. Så han dansade! Otymplig och tung.
Och åren gingo, och farmor förstod att hon icke längre var sin uppgift som lärarinna vuxen; och så blef det bestämdt, att Elsa skulle få en lärare. Därtill antogs en gammal student med små löneanspråk, magister Lindblom, som i sin ungdom studerat till präst och läst så ifrigt, att han blef yr i hufvudet och icke längre trodde på Gud, hvarpå han förfallit.
Hon hade sitt arbete ute i trädgården de hade nämligen en trädgård och sålde grönsaker till staden och hit kom sonen ofta. »Han var så beskedlig och talte så vackert och det var så grant väder och lindträden blommade.» »Igen de där lindträden och så det vackra talet stackars kräk», assessorn skakade på hufvudet och såg på Lena, som nu med strålande blickar fortfor att tala.
Hon ville njuta strax. Adolf var fin, han doftade herre, det var någonting redan i hans yttre, som steg henne åt hufvudet. Hade han bara velat, så... Men han ville ju rakt inte. Hans natur var obegriplig för henne. Han var nog hjertegod, men ändå ville han inte. Det var bara pjåsk, förstås. Frökenaktighet, som Ulf sade.
Då höjde han sitt hufvud, såg upp och lät åter hufvudet falla. Kajsa såg, att han icke druckit, Hans ansigte var förvridet, men af sinnesrörelse, och hon förstod, att han var i uppror. Hvad hade händt? Hon vågade icke fråga. Hon var rädd för sanningen. Utan att säga ett ord, satte hon sig. De magra händerna knäppte hon igen öfver knät och gaf sig till att stirra på golfvet. Det mörknade.
Dagens Ord
Andra Tittar