Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 1 september 2025
Var så goda och börja, mitt herrskap! Man lät ej bjuda sig två gånger, utan störtade lös över faten, lämnande pastorn åt sitt öde. Han hade till nattkvarter fått sig anvisad professorns vindskammare, och för att visa, att han var nykter, avböjde han hotande med stryk alla anbud om hjälp.
Och han hade en hop med behof. Han fick kläder, snygga, hela kläder, varma och starka. Men maten blef svagare, ty modren svalt. Begrafningen hade kostat så mycket och så sjukdomen... När våren kom, mannen hade nu legat i mer än ett år i grafven, tog Kajsa tjenst hos ett ryskt herrskap, som hyrde en stuga, lilla »röda stugan», ett stycke från sjelfva gården.
Jag skall säga, att jag inte är den som skulle ha sparat något besvär för dig, om du bara velat. Jag skulle ha gifvit tusen gånger kropp och själ, om du bara tagit emot! Nej jag har nu kommit att tänka på allvar... Såå, det skall bli lustigt att höra. Allvar? Hvad menar du med det? Är du återigen bortkörd från ditt herrskap? Nej inte just det ... men jag är led vid det här lifvet.
»Herra Jumala»! mor! nu går jag ut, se bara, der kommer herrskap i släden, stor-herrskap, riktigt som kejsaren sjelf, hör sådana bjellror, och solen lyser på allt gullet, se mamma! se, allt folket springer ut kom så få vi se hvart de fara.» Den lille hade rätt. »Hela byn,» varskodd af bjellerklangen, var på benen.
"Men, mitt herrskap, det här blir mera tråkigt," sade en annan, "ha ni då inga intressantare samtalsämnen än värmen?" "Ah", sade med förnäm matthet en knappt hörbar röst, som jag märkte komma ifrån en liten sockerfigur på en något urblekt ljusblå bandros, "hvad skall man väl i ett så blandadt sällskap kunna tala om.
Men det blir ju alldeles mörkt, mitt herrskap, och bäst det är, så stöta vi väl på en sten och drunkna här allesamman." Det hade också i själfva verket redan mörknat så, att den gamle rådmannen började misströsta om att hitta på fartyget.
Den unga kvinnan hade svårt att höra upp med sitt skratt, men hon kom sig dock slutligen för och började att på det vänligaste nicka och hälsa. »Goddag, fina, fina herrskap», sade hon, »hvarifrån är dom? Hvem har vist dom hit, fanns det en molntapp på himmelen, så kunde en tro dom hade regnat ner. Hva ska' dom här att göra?»
Herrn stoppade orlofssedeln i sin ficka, gaf henne två mark i städsel, och därmed var saken uppgjord. Du kommer allhälgonakväll till Karvonens gård och frågar efter herrskapet Hartonen, sade frun. Men redan allhälgonakväll. Emmi gick hem. Till ett dåligt ställe kom du, sade Silja, som kände detta herrskap.
Ännu förgingo år, och nu reste fadren bort för några dagar. Emellertid tillställdes i staden en stor och lysande bal, dit alla personer af stånd i orten voro bjudna. Då erinrade sig någon af de bjudande att i det ödsliga huset, straxt utom tullen, hvars alla fönster utåt voro tillstängda, bodde ett herrskap. Så fick ock Rosa ett kort. "Bör jag gå då han är borta?" sade hon.
Det var ingen konst att vara glad och rask, när man bara fick äta så mycket man orkade... Där hemma var ingen just glad, men de hade ju icke tid för arbete. Hur olika med dem här inne, hon ville då bra mycket hellre vara herrskap än det hon var ... bara hon en gång kunde bli så lycklig som Karolina...
Dagens Ord
Andra Tittar