United States or Dominican Republic ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det går bra! CECILE. Nåväl? FRUN. Nåväl, tvärtom! han har drifvit gäck med oss båda två! CECILE. Huru? FRUN. Han är förtjust öfver våra förföljelser! CECILE. Åh! FRUN. Han har ledt bort bäcken bara för att få det derhän! CECILE. Ja, men af hvad skäl? FRUN. Af det skäl att
Han hytte åt mig med fingret och sade: Du lilla skojare! Men hur det var, gick han in på förslaget och Willson visade sig också alldeles förtjust över detsamma. Och så fick ni telefonerna? Jag måste säga det samma som er morbror: Ni lilla skojare! Flickan skrattade. Ja, svarade hon, jag fick dem. Den ena listade jag upp på min morbrors högsta bokhylla i biblioteket den andra tog jag in i mitt rum.
Ja, svarade Rakel och synade förtjust de vackra blommorna, som Karmides givit henne. Synagogan är en ypperlig inrättning. Jag tycker om människor, som vörda sin Gud. Men jag kan med skäl anmärka, att er gudstjänst är alltför kort. Den borde räcka hela natten. När komma dina föräldrar hem? Ack, i afton dröjer det icke länge. Begagna då ögonblicken för vår gudstjänst, sade Karmides.
Och Hanna slog ett tag på Bibbis kraftiga axel. Ja, ser du, jag lade bort snörlifvet i somras, och sedan har jag blifvit så tjock, att jag riktigt skäms. Hurrah, Bibbi, det var det klokaste du i ditt lif kunde göra! Se hit, flickor, en så kraftig flicka Bibbi blifvit på tre månader. Och Bertha hurrade henne förtjust. Uff, så tjock som en gris, hviskade Agnes till Alma.
Men Lisa var ännu inte därhän, inte ännu åtminstone, hon ville bli gift med en skrivare, en som satt på kontor. Det var hennes dröm, och hon var uppriktigt ledsen att inte den här gossen David satt på kontor. Hon nickade vänligt åt honom och slog sig ned med förtjust min, helt nära intill honom i skinnsoffan.
Och under loppet af denna dag hade de kommit hvarandra närmare än förut under hela den tid de varit bekanta. De kommo så väl öfverens. Alma var förtjust. Hon hade då slutligen funnit hvad hon länge omedvetet saknat, en glad, fri kamrat, som gerna var tillsammans med henne och af hvars sällskap hon njöt så, att intet annat nöje kunde jemföras dermed.
Han hade absolut ingen lust att besväras med något som helst tankearbete. Men han var van vid, att vännen aldrig framkom med något oförnuftigt; hans tilltro till honom var full och hel. Därför sade han endast: Ja, det vore roligt, låt oss höra, jag ber. Kuntze var förtjust. Tja, sade han, seende åt högen till, vilken skall jag omtala? Ni, herr löjtnant, har ju läst dem samtliga.
På morgonen kommer min dotter och hälsar på mig, öm, kärleksfull, smeksam. Hon dricker kaffe med mig och får stanna vid mitt skrivbord, där jag visar henne tavelböcker. Vi ha redan blivit goda vänner, och min svärmor är förtjust över att ha fått en hjälp vid den lillas uppfostran. Om aftonen måste jag närvara vid min ängels sängläggning och höra henne läsa sina böner.
ERNEST. Min fröken! CECILE. Jag säger detta endast för att göra min tant till viljes! Och ni ser det, jag säger det utan ansträngning, utan saknad. Man kan inte vara mera förtjust, mera hänryckt!
Där hade jag godt tillfälle att reflektera öfver alt möjligt, ty i närheten fans ej en enda människa; litet längre borta låg blott en pråm, där karlarna bråkade och larmade vid sitt arbete. Kände jag icke åter ett grand af bitterhet öfver att de dröjde så länge? Hvad fruktade jag egentligen? Att Antti skulle blifva förtjust i Agnes? Skulle finna henne vackrare, mera intagande än mig?