United States or Ukraine ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag tyckte att det var bedårande vackert, när det gled förbi i kvällsbrytningen. En stund senare gick jag också in i vagnen och träffade där en god vän, som blev glad över att få se mig och bad att få presentera sin farbror, som var en av mina trognaste läsare och gärna ville träffa mig. Smickrad bad jag honom ta fram gubben och uttalade den förvissningen att jag skulle bli förtjust i honom.
Kan jag läsa rätt i dina ögon, så är du ju alldeles förtjust i barnet! Hm! Nå, har du inte frågat henne? Inte kysst henne en gång och hon är väl nästan den enda af mina skolkamrater, jag kan säga det om. Ja, du har då alla dar varit en riktig slickemun! Därför är jag också led vid konfekt, om den ligger på en hylla, där jag kan ta den, när jag vill. Inte har jag något mot Selma tala du vid henne!
Han var vid ett utmärkt lynne, spillde vin på sin låga tenorskjorta med fällkrage och sade den ena kvickheten efter den andra. Han var förtjust åt att få sitta alldeles i fred där längst nere vid bordsändan och njuta av skaparens under utan att störas av några konversationsplikter. Här sitter jag på ändan, hi! sade han och stötte sitt glas mot Jeans. Han var svag för vitsar.
Och när bröllopssångerna uppstämdes och musiken manade de unga till dans och lek, var det dystra förebudet glömt, och nöjet strålade från alla ansikten, vilka icke, som brudens, voro dömda att gömma sig under slöjan. Karmides satt bredvid Hermione och viskade, förtjust och lycklig, med henne, när utanför fönstren uppstämdes en bullrande musik.
Åh, det är en teaterbekantskap ... och så tillade hon hemlighetsfullt: Han hörde mig en gång sjunga på en tillställning. Ulf på en tillställning, der du sjöng? Jaha, precist, det var en utfärd till Blåbärslandet. Och han kom dit? Med några andra gentila herrar, ja. Nå och du sjöng? Till dansen, och då blef han förtjust i mig. Så! du har en så vacker röst, Nadja?
Och ingenting hindrade ju henne att vara vänlig mot Nymark eller att umgås med honom. Han var trefligare och gladare än andra herrar, visserligen litet lättsinnig, men hvad betydde det! Denna egenskap skadade ej i sällskapslifvet... Han hade dessutom isynnerhet en god sida: han blef förtjust och tacksam öfver det minsta ynnestbevis.
Nya intryck jagade hvarandra hack i häl, framkallade sinnesrörelser och uppväkte känslor och instinkter, hvilkas tillvaro jag aldrig förr vetat af. Skulle jag ens i mina drömmar kunnat föreställa mig Antti förtjust i någon annan kvinna? Eller att jag själf i sådant fall skulle bli en passionerad, svartsjuk furie?