United States or Taiwan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Strax blev det tydligare, och snart tydligt nog. Det var ungarna, som skreko. Mormora! skreko de. Mormora! Från Basse, den äldste, tretton år fyllda, till Lasse, den minste, om två, taktfast, envist, klangfyllt: Mormora! Mormora! Mor i Sutre rodnade som en ung flicka. Hon drog hastigt ned kjolarna, stack fötterna in i fållen, krängde sig fast vid stöttan.
Men Maglena fann det tröjsammast "inne i stugan", hon förmådde sig inte att sticka näsan utom granens grenar. Tidigt på morgonen, långt innan solen var uppe vaknade barnen. Det var duktigt kallt på morgonkvisten, så de kröpo ner i fällen igen. Obegripligt behändigt var det att ligga så och höra fåglarna vakna, den ena efter den andra. Kråkorna voro tidigast.
Jag lefver, jag, och Telamon är död, och död Är Ajas äfven, fallen är Eurysakes. Jag, jag den arme, krälar än i dagens ljus, Och dessa gömmer natten! Ha, du lofte nyss Min välfärd främja, gör det, drag ditt svärd och stöt Det djupt i detta hjärta! Denna gärning blir Den enda gunst, för hvilken jag vill tacka dig.
Är min herre myndig? frågade han tvärt. Tomas var som fallen från skyarna. Han reste sig likväl obesvärat och började knäppa sin ena handske. Myndig, ja naturligtvis är jag myndig, svarade han i den likgiltigt tankspridda ton han på sista tiden lärt sig att använda när det skulle ljugas.
Efter åtskilliga fåfänga försök att nu komma på rätt sida om de dånande vattenfallen, nådde vi dem slutligen, och Ambrosius, som nu för första gången såg en sådan företeelse i den oskyldiga naturen, menade att fallen voro »henrivende» om man kom i deras omedelbara närhet.
Och till Juda konungs hus skall du säga: Hören HERRENS ord: I av Davids hus, så säger HERREN: »Fällen var morgon rätt dom, och rädden den plundrade ur förtryckarens hand, för att icke min vrede må bryta fram såsom en eld och brinna så, att ingen kan utsläcka den» detta för deras onda väsendes skull.
Bort med den högsta och svåröverstigligaste av alla skiljemurar mellan människor skiljemuren mellan rättfärdiga och förtappade! Ingen är mer så rättfärdig inför Gud, att han icke är en syndare; ingen så fallen, att han ej kan upprättas! Bort med självbelåtenheten liksom med förtvivlan!
På min lott kom vanligen de svåraste fallen. Jag ansågs ha naturlig fallenhet, som i fråga om denna kur spelar större roll än kunskaper och erfarenhet. Jag har heller aldrig misslyckats, men engång var jag nära däran och hade redan uppgivit allt hopp, då en ren slump räddade patienten.
Obemärkt han sprang det första året, På det andra högg han sveder redan; Men förrän den fjärde sommarn ändats, Slog han björnen, öfver hjorden fallen. Hvar är nu hans rykte, kärt för mången, Större än en man i nejden vunnit, Hvar är fostrarns hopp? Den gamle sitter Tung i stugan, längtar, fast förgäfves, Att ett enda ord om kriget höra. Om hans land är bärgadt eller fallet.
Och Sesaks konung skall dricka efter dem. Och du skall säga till dem: Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Dricken, så att I bliven druckna, och spyn, och fallen omkull utan att kunna stå upp; ja, fallen, när det svärd kommer, som jag skall sända bland eder. Men om de icke vilja taga emot kalken ur din hand och dricka, så säg till dem: Så säger HERREN Sebaot: I måsten dricka.