Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 18 maj 2025


Hon förklarade, att den förtappade uslingen borde sättas inom lås och bom för livstid i stället för att tillåtas fara omkring och sätta myror i huvudet okunnigt folk. Och hon hoppades till Gud, att ingen av stadens präster skulle låna sig till ett sådant ohyggligt uppträde och bevärdiga en sådan usling med ett svar.

Varför lever jag inte med er om somrarna och ligger om vintrarna och sover ugnskanten! Gistre sprang upp. Han kastade tillbaka sina bandvirade flätor, och spelande harpan ropade han: Till oss hör du, Valdemar. De utstötta och förtappade behöva en konung. De behöva honom hos sig i de långa nätterna, barnföderskorna skrika från skullarna och benknotorna klappra i galgarna.

Finns det här några unga, som älska, några modiga, som trotsa, några förtappade, som äro med om att vässa en mordpil åt lagmannakungen Visingsö, ämbetsmannakungen? God kväll, Svantepolk! Vill du vara med om en sista valdemarsbragd? Unga, som älska, finns det alltid, svarade herr Svantepolk, fast de inte äro sådana som den ryttaren där.

Ett mannaord intill döden, sade han och reste sig upp, det är en nyckel till himmelrikets port, till och med för två förtappade! Han tog upp manteln, som hade glidit ned bänken, och häktade den. Det ringde redan till mässan, och hovtrampet torget förkunnade, att hans riddare samlades. Bländad av solskenet steg han ut i borgarestugan. Först småningom vande han sig att se.

Bort med den högsta och svåröverstigligaste av alla skiljemurar mellan människor skiljemuren mellan rättfärdiga och förtappade! Ingen är mer rättfärdig inför Gud, att han icke är en syndare; ingen fallen, att han ej kan upprättas! Bort med självbelåtenheten liksom med förtvivlan!

Att icke Herren kommer att borttaga alla barn, som lefva vid hans tillkommelse, är sålunda klart redan deraf, att han ej gjort förr, stora straffdomar sändts öfver folk och länder. Den stora vedermödan är nemligen just en sådan straffdom. Men barnen äro derför icke förtappade, om de blifva qvarlemnade.

Det var otänkbart av en ännu enklare anledning: hon var redan död. Hur skulle han själv kunna leva, om han visste, att hans mor sedan flera år hörde till de evigt förtappade. Han var åter slungad ut i mörker och ovisshet, och det kändes dubbelt förtvivlat efter dessa dagar, som strålat i absolut logisk klarhet. Men mörkret hade ej kommit förgäves.

De förtappade återvända till hans faderssköte. Ynglingen suckade djupt och tystnade. Petros sade: Min son, du tänker måhända i detta ögonblick din jordiske fader, den okände, som gav dig livet. Ja, du själv väckte den tanken, när du i afton lät mig skriva mitt testamente. Du undrar utan tvivel, att jag manade dig därtill. Ja, vad har jag att bortgiva?

Runeberg varsnar den öfver allt i människolifvet, äfven hos den mest förtappade, i palatset lika väl som i kojan, hos den ena nationen lika som hos den andra. Inför denna tanke ljusnar tillvaron för hans blick, såsom den svartnar för pietistens.

Hon är i sina egna ögon ett slags lifslefvande förbrytelse, och ständigt är den tanken henne nära, att hennes föräldrar äro förtappade, och att hon själf »tillhör djäfvulen allt från sin födelse». Främmande i sin hembygd, utan hemortsrätt i världen, en främling bland människorna står hon inför sin egen känsla, och sådan är bakgrunden för den trånad, det svårmod som märkt hennes väsen.

Dagens Ord

renderade

Andra Tittar