United States or El Salvador ? Vote for the TOP Country of the Week !
Fan anamma, karl, kan han svara sin husbonde eller vill han jag skall tala med polisen? röt patron och piskade en liten späd videbuske med sin smala, slitna rottingskäpp, så att blad efter blad sargadt föll ned bland gräset, säg, hvad svarar han på allt det der? Peltonen tittade omkring sig med en skygg, irrande blick.
Gott, varav sluter alltså P. B. Z., att marsgåtan är löst? Och hur applicerar han eller hon det på Mars? Så här skriver han eller hon; han vände några blad och läste: Det förefinnes så oerhört stora likheter mellan Mars' kanaler och remnorna på den mörka kaffeytan, att det är rent ut frapperande.
Detta förhållande har synts mig olidligt, och jag har därför funnit det vara min plikt att söka bidraga till ett bättre i dessa avseenden. Jag har då tidtals låtit pännan raspa ned litet, som jag smugglat in i mitt blad.
Två gula fjärilar fladdrade fram och åter som levande flarn av ett silkespapper eller som gula rosors blad, vilka ett vindkast slitit lösa från deras stjälk och drivit ut på flykt, på irrfärder, i fladdrande oro... Och vinden låter dem aldrig finna någon varaktig stad och unnar dem icke att vila; han driver dem att närma sig varandra och fly varandra och att åter närma sig...
Till hennes fädernesland kom kanske icke något exemplar deraf, men ett svenskt blad yttrade om dem: "så går mången varm och rik ande okänd genom lifvet, och först sedan den är borta, vet man att den funnits". Hvarföre samlade man dina tankar, ditt rika, vackra inres blommor, hvarföre fingo de ej dö med dig?
I de ryska blad, hvilkas kritici närvoro på konserten, funnos inga recensioner.
De silverbleka pilarna, vilka sist av alla Kungsträdgårdens träd fälla sina sent och långsamt gulnande blad, tycktes böja de ännu sommarfriska kronorna samman till en sakta klagande krets om de åtta svarta svanorna av brons. Ja, låt oss fara ut till Drottningholm. Tomas och Märta stodo ensamma på Tessins överdäck.
Nu, Rikard, har jag sutit en stund vid randen af din blomsterkälla och böjt unnan ett blad och ett annat för att betrakta böljan. Och jag slutar glad, om jag kan hoppas att härvid icke hafva grumlat mer än blottat det klara djupet." Svenska litteraturen har åter fått en öfversättning af ett af V. Hugos arbeten.
Pojkarnas entusiastiska nyfikenhet steg. Han erbjöds karameller, knivar med ett större eller mindre antal halva blad och en massa andra eftersträvansvärda ting, om de bara kunde få se hästen. Men han svarade: Pappa ä så ond i da! Ja vågar inte. De följde honom ända till hans egen port. Stellan gick långsamt uppför trapporna. Det var inte roligt att gå hem längre.
»Har du aldrig tänkt på att låta trycka dethär?» sade han efter en stund. »Nej. Ett par af småbitarne skaffade din far in i ett tyskt blad; men jag har aldrig sjelf tänkt på något sådant.» »Du borde ge ut dem som bok.» Hon smålog. Detta erkännande från sonens sida gjorde henne glad. »Åh, det duger väl icke?» »Hvarför icke ? Det är kraft i skildringen och framför allt: det är lif.