Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 september 2025
Han böjde sig ned och kysste nattrockens ärm och gubben mottog ömhetsbeviset med en värdighet, som redan röjde den kränkte välgörarens harm. Han började korsförhöra drängen beträffande hans giftermålsplaner, och när han fick höra, att de gällde Grädel, sa han efter kort betänkande: Att du valt skogsfogdens Grädel har jag ingenting emot.
Du är den som råder över havets uppror; när dess böljor resa sig, stillar du dem. Du krossade Rahab, så att han låg lik en slagen; med din mäktiga arm förströdde du dina fiender. Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är. Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn.
Mannen blef så tagen, när han såg barnet, som förr feberröd kastat sig i plågor, nu ligga i lugn hälsosömn, att han ofrivilligt knäppte händerna i tack och lof till en hjälpsam Gud. Anna-Lisa afbröt sången och steg upp för att få komma ut. Mannen tog tag i hennes arm. "Du ska stanna hos oss stinta, för så glad som nu har jag aldrig varit i alla mina da'r." Anna-Lisa drog sig sakta ifrån honom.
Då tog den mörke mannen mig öfver min nacke och ville kväfva mig med sin hårda hand. 'Bed för din fader", ropte han, "mördaren, röfvaren, mordbrännaren. Jag blef skrämd, nådige herr lagman, och ville rymma undan men då reste han sig opp, tog mig på sin arm och tryckte mig hårdt till sitt bröst; men detta var icke i vrede, och så väl har jag aldrig varit till i världen, som jag var då.
Nej, HERREN allena, som förde eder upp ur Egyptens land med stor makt och uträckt arm, honom skolen I frukta, honom skolen I tillbedja och åt honom skolen I offra. Och de stadgar och rätter, den lag och de bud som han har föreskrivit eder, dem skolen I hålla och göra i all tid; men I skolen icke frukta andra gudar.
När du har fyllt ditt mått att fördärva, drabbas du själv av fördärvet; när du har fullbordat till härjande drabbas du själv av förhärjning. HERRE, var oss nådig, dig förbida vi. Var dessas arm var morgon; ja, var vår frälsning i nödens tid. För ditt väldiga dån fly folken bort; när du reser dig upp, förskingras folkslagen.
Kom då, ni får inte tala så högt här låt oss gå och sätta oss på ett konditori, åtminstone hör ni, ni låter ju inte ens tala med er min Gud, vad skall jag göra? Hon tog hans arm och förde ned honom på trottoaren. Kom, sade hon, plötsligt behärskande sig, ni är ju sjuk, ni har feber. Och de gick fort uppåt förbi Klara kyrkogård.
De hade gråtit så, att deras ögon voro svullna, och de gräto allt ännu. Lyyli, som Maja Lisa bar på sin arm, grät också, emedan alla andra greto, pappa och Ella och alla. Och hon gret och slutade ej upp dermed, fastän tant Leistén kysste henne och pratade med henne.
'Min tid är liden', började Fjalar kung, 'Ej så jag högg i flyktade dagar. Lös af dig värnet, blotta ditt hufvud, son, För svag är min arm att klyfva en hjälm. Då löste Hjalmar stilla sin hjälm och bjöd Åt fadrens hämnd sitt blottade hufvud; Och skyddlös stod han, ägde ej annat värn Än anletets öppna, leende lugn. Dock se, den gamle sviktade nu.
Men nu på skimmerhvita hingstar spränger fram Ur skogens djup ett ryttarpar, Och folket stormar jublande till slottets port, Från hundra läppar ljuda ord: "Hell, hell vår furste! Dag han bringar, dagen lik, Af ljus en fåle tyglar han, En dufva bär han på sin arm, så bäre han Sin mildhet med till trogna barn."
Dagens Ord
Andra Tittar