Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 25 september 2025


Fjärran från skall en älskling sändas. Som från randen af himlen en sky, Som från fjällen en stormil, Förr knappt anad, han komma skall." O, ej till fläkt jag föddes och ej till våg, Fast ej min tjusning tändes som andras. En flickas varma, bäfvande hjärta slår Här under min snö af längtan också. Hvem är, som jagar hjortar i Loras dal?

Tack vare honom hade en liten flicka, som var sina föräldrars lilla älskling det äro ju alla små flickor, huru de än se ut ryckts undan en säker död. morgonen, Ernst-Olof vaknade, visste han ingenting om det som skulle hända aftonen. Han var bara trött och sömnig som vanligt, och det första han tänkte var, att det var hans tur att bära vatten och ved den dagen.

Du skämmer alldeles bort din fiskarflicka! Men är hon också lycklig! Säg! och du? Den unge mannen svarade icke. Han såg upp med en stor, feberaktig älskareblick och tryckte henne ännu en gång till sig. Kanske du ruinerar mig ... det är möjligt, hviskade han, men du är ljuf att ha i armarne! Min fiskarflicka! Min omisstänksamma älskling.

När morgonen, det glada sinnets älskling, Sin purpurhy i österns böljor tvådde, steg han med förkrossad håg från bädden Och såg ur tårar mot en tröttsam dag; När kvällen, kvalda hjärtans tröstarinna, Vid västerns guldport log bland sömn och drömmar, sjönk han mattad en sömnlös bädd Och såg emot en ödslig natt ur tårar.

Det ljusnar ren: Upp, älskling, låt oss fly; Hvad rör mig värld, hvad mod och flärd, Hvad rör mig kind och hy!" "Välan, stå, hur fast du ; Men hör ett ord ännu: I skogen där en flicka är, Som bättre är än du. Den gamlas lag föraktar jag, Den nya är mig kär. Jag söker frid, ej kvinnostrid, Du kan ej vara där."

"Om vi skulle en gång, John, att inte någondera skulle bli lemnad ensam kvar." "Sluta upp nu redan, min älskling, med att tänka döden." "Jag kan inte. Den sväfvar ständigt för mig. Ibland, jag föreställer mig, att..." "Att hvad?" "Att du kanske skall ," fortfor hon sakta och förfärad, "lemna mig och barnen..." Alma kunde ej mer hejda sin gråt. "Men, Alma, du är ju en riktig toka.

Jag söker här min älskling, och han svarar Från alla gråa klippor, jag sjunger. Hör, hör! En stämma där, en där, en där, Den sista är långt, långt, att jag Ej hinner honom mer, sen dit han flydde. Hör, hör! Nu är han åter nära, nu Där längre, nu långt, att knappt han höres. O, ve! Hvi flyr han? Hvad har jag väl brutit? Och har jag brutit, vill jag allt försona.

O, du min källa sval, O, du min ros röd, Ros, som snart slog ut! Hvem skall jag ge dig åt? Månne åt moder min? Har ju ej moder mer. Månne åt syster ? Fjärran hos maken hon. Månne åt broder ? Drog ju i härnad han. Månn' åt min älskling ? O, han är långt från mig, Bakom tre skogars löf, Bakom tre strömmars våg!

Är du fattig, lilla älskling, Är arm du, som man säger? När du öppnar ögat åter, Är du i din moders armar, Känner i ditt späda sinne, Tänker som en dunkel tanke: "Ljuft det var blomsterängen, Gladt bland fåglarne i lunden, Godt det var bland klara vågor, Varmt i solens ljus att bada, Bäst dock är i denna famnen." I mitt hem en styfmor råder, Egen moder göms i mullen.

TEKMESSA. Kom dock nu, Kom, följ mig till min boning, att min trogna vård Får ägnas dig, att denna hand får tvätta bort Från dina lemmar saltet, som förstenar dem. Kom, älskling! EUBULOS. Följ din moder, hennes råd är godt. Vid sådan vård skall domningen försvinna snart: Och af en gud fördubblad makt du återfå. EURYSAKES. Skall jag bort och lämna dig i våda här? Behöfs mitt skydd ej, gamle?

Dagens Ord

övertjällade

Andra Tittar