Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 27 september 2025
Han tycker, man borde ha kraft nog att vara sig själf, »enkel, lugn och allvarlig», allt i enlighet med sin egen natur. En stort tilltagen karaktär göres lugn och harmonisk af en djup sorg. För icke sin smärta till torgs, men bemantlar den icke heller med spasmodiska pajazzogrin.
Bli de rättskaffens, komma de att hårt döma den gamla jarlen, som ännu var nog lågättad att göra låga gärningar... Skulle det också smärta dem att högt tadla sin egen far i salen, skola de ändå göra det sedan, när de sitta i stillhet vid elden. Det förlåter jag dem.
Den kroppsliga smärta, hon dervid erfor, kändes nästan välgörande och lindrande för själens ångest. Ingen fanns då i rummet; det visste hon, fastän hon för öfrigt inte hade reda på stort någonting. Arvi hade fallit i en dvallik sömn. Han vaknade nu plötsligt och klagade. Alma kröp på knäna fram till honom. "Mamma," sade Arvi, "det gör ondt i hufvudet och halsen." Han suckade och såg på modren.
Det var mig en oerhörd njutning att få följa med blicken denna starka, smärta figur, som jag är alldeles tokig i. Hans blick glänste så lugnt och varmt emot mig, att jag kände det, som om jag vore ung och glad. Jag skrattade så oemotståndligt hjärtligt, att det kändes som om alla lifsorgan vidgats däraf och jag blifvit en sundare, friare människa.
Men på främmande menniskor...» Det högg till inom henne. Främmande menniskor hon, hans mor? Ja, det var det som var felet. »Är han mycket långsint», frågade hon. »Nej, inte alls. Han tar allting en bagatelle. Ingenting gör intryck på honom. Vill ni inte att jag talar med honom?» Var det möjligt, att han kunde taga det som bagatell, detta som vållat henne sjelf en så gränslös smärta.
Det grep mig så, att min hustru skulle tro, att jag redan hade glömt eller var på väg att glömma, att min smärta fick utbrott, och jag hörde och såg ingenting annat, än vad jag själv kände, och vad som marterade mig. Jag berättade henne, hur fattigt och fullvuxet hela vårt hem föreföll mig nu, när Sven var borta.
Vi bedja dig i denna stund: Behåll oss städs i ditt förbund Och för oss sist till evig fröjd Med dig uti din himmels höjd! N:o 179. Träd in i detta hjärta, Guds Ande ren och skär, Fast jag med bitter smärta Vet, hur det syndigt är; Ack, jag det borde rena, Men det kan du allena, Så kom och blif mig när!
Denna senare föreställning slog honom med skräck, men då han skulle göra en vändning för att orientera sig, erfor han en sådan häftig smärta i knäet, att han blev liggande som han låg.
Det var som att underkasta sig en operation, att köpa sig fri från den naggande pinan genom ett ögonblick af accumulerad smärta. Han var i jemförelsevis godt humör och han satte sig tillrätta i en af hennes bekväma stolar med ett uttryck af lättjefullt välbefinnande. Hon kastade sig strax in på ämnet med en nervös patients otålighet.
Jag hade sträfvat att bli ödmjuk, tålig, själfuppoffrande, och trott att jag i hemmets stilla värld öfvat mig däri. Och när första pröfning kom, huru annorlunda var jag ej! Jag var icke mera vid mina sinnen. Utan att känna smärta slog jag mina knutna händer mot toften, om och om igen. De pratade fortsättningsvis och hörde icke bullret, eller måhända fäste de sig icke vid det.
Dagens Ord
Andra Tittar