United States or Afghanistan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Icke skulle hämndekriget mot de orättfärdiga kunna nå dem i deras Gibea? Jo, när mig så lyster, tuktar jag dem; då skola folken församlas mot dem och oka dem ihop med deras båda missgärningsverk. Efraim har varit en hemtam kalv, som fann behag i att gå på trösklogen; och jag har skonat hans frodiga hals. Nu skall jag spänna Efraim i oket, Juda skall gå för plogen, Jakob för harven.
Ja, I skolen aldrig fråga efter deras välfärd och lycka detta på det att I mån bliva starka, så att I fån äta av landets goda och lämna det till besittning åt edra barn för evärdlig tid. Skulle vi väl nu, efter allt vad som har kommit över oss genom våra onda gärningar och genom den stora skuld vi hava ådragit oss, och sedan du, vår Gud, har skonat oss mer än våra missgärningar förtjänade, och låtit en skara av oss, sådan som denna, bliva räddad skulle vi väl nu på nytt bryta mot dina bud och befrynda oss med folk som bedriva sådana styggelser?
Långt mera störande är mig anblicken af några bland mina grannar, hvilka dageligen, just på morgonstunderna, göra sina promenader här förbi. Jag vore frestad att tro, att samma mask, som de senare åren skonat fruktträden, nu flyttat sig öfver på människorna.
Vi ha gjort oss skyldiga till så många grymheter; vi ha mördat barn i deras mödrars famn; vi ha icke skonat ålderns grå hår. Om samvetet en gång skulle tillräkna oss allt detta ... nej, det vore för mycket ... vi måste ha handlat rättfärdigt ... och vad vi gjort har ju skett i Herrens namn, för den rena läran, för bekännelsens enhet. Det var dessa, som i Teodoros började rädas sitt eget samvete.
Här hålls jag sämre än en fånge och får blott livet skonat för min svartkonsts skull. Men jag har blivit en kristen man, Valdemar. Och Yrsa-lill... Jag vet inte, var hon lever nu. Valdemar sökte i sin tomma rocksäck och under kläderna. Smyg dig fort bort i mörkret och leta sedan upp din Yrsa-lill. Tag ridspöet här. Det är belagt med silver och med stenar och blir duktigt betalt hos en guldsmed.
Och därför, son af Ajas, fast din undergång Min enda räddning vore, vill jag varnande Dig hejda från att rusa blindt till ditt fördärf. Så vet, du äger fiender på denna ö Långt flere, mera mäktige, förslagnare Än de, som kunna blifva dina vänner här. Det fordras blott en aning, väckt hos en af dem I förtid om ditt ursprung, och förgäfves har Dig hafvet skonat, dessa mänskor skona ej.
Och han märker henne, sjunker Stjärnlik i sitt fall mot rofvet, Och han vidgar djärf sin guldklo Öfver Voldmars dufva redan, När furst Dmitri, mörk af vrede, Vill hans vilda ifver hejda Och med knoppen af sitt ridspö Fäller honom död till jorden. Tystnad rådde några stunder, Tills furst Dmitri börjar tala: "Voldmar, om min falk jag skonat, Vore ej din dufva mera."
Hur går det mig, om jag med egen fara har skonat Krysanteus? Jag blir ett dyrbart föremål för min nye kejsares omätliga tacksamhet. Han skall linda mig i ömma omsorger. Han gör mig till prefekt i Rom, till konsul, och mitt namn går till odödligheten i evig förening med en av länkarne i tidens årskedja.
Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss? Han som icke har skonat sin egen Son, utan utgivit honom för oss alla, huru skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom? Vem vill anklaga Guds utvalda? Gud är den som rättfärdiggör. Vem är den som vill fördöma? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har uppstått; och han sitter på Guds högra sida, han manar ock gott för oss.
Han vände sig till sitt folk och ökade vikten av paterns ord, i det han sade: Ja, hugg ned slöddret och skona ingen, utom kvinnor och barn! De ha illa lönat min gästfrihet. De ha skövlat klostret rubb och stubb och icke ens skonat den heliga jungfruns gyllene krona eller nattvardsbägaren. Svängen yxorna, svenner, som då I fällen träd i skogen!