Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 september 2025
Utträde ur statskyrkan liksom medlemskap af främmande trossamfund medför, såsom förut är sagt, icke någon befrielse från de till kyrka och prästerskap utgående skatter och afgifter.
Och när de sågo stjärnan, uppfylldes de av mycket stor glädje. Och de gingo in i huset och fingo se barnet med Maria, dess moder. Då föllo de ned och gåvo det sin hyllning; och de togo fram sina skatter och framburo åt det skänker: guld, rökelse och myrra.
Men vet: en annan härskar nu på Salamis, En konung, som förstår att skilja fiender Från vänner åt och ge åt hvar och en den lott, Han genom trohet eller otrohet förtjänt. Ej lär han länge tåla, att en man som du, Hans ovän, ur hans vänners sjöar skatter drar Och, undanträngd på kala klippan, tallen lik, Blott mera yppigt höjs och frodas dag från dag.
Kan man bryta sönder järn, järn från norden, eller koppar?» Ditt gods och dina skatter skall jag lämna till plundring, och det utan betalning, till straff för allt vad du har syndat i hela ditt land. Och jag skall låta dina fiender föra dig in i ett land som du icke känner. Ty min vredes eld är upptänd; mot eder skall det brinna. HERRE, du vet det.
Ett elände som jag har sett under solen, och som kommer tungt över människorna är det, när Gud åt någon har givit rikedom och skatter och ära, så att denne för sin räkning intet saknar av allt det han önskar sig, och Gud sedan icke förunnar honom makt att själv njuta därav, utan låter en främling få njuta därav; detta är fåfänglighet och en usel plåga.
Och alla kärl i Guds hus, både stora och små, och skatterna i HERRENS hus, så ock konungens och hans förnämsta mäns skatter, allt förde han till Babel. Och man brände upp Guds hus och bröt ned Jerusalems mur, och alla dess palats brände man upp i eld och förstörde alla de dyrbara föremål som funnos där.
Se, och en sådan man, med sådana håfvor och skatter, Sedda med åtrå äfven af den, som rikare nämnes, Bjuder dig lyckan nu att äga och ensam besitta.
Hvad skall mitt offer blifva, O Jesu kär, åt dig, Hvad kan jag återgifva För hvad du gifvit mig? Gods, lif jag gärna bjuda vill, Ja, hjärtat ur mig rifva Och lägga det därtill. Jag tänkte: Om jag hade Allt vida världens guld Och för din fot det lade, Visst såg du därtill huld. Ack, snart jag fann, hur falskt jag tänkt, Ty hvem har, så jag sade, Sitt lif för skatter skänkt?
Har jag ej skatter nog i mina händer, Min stämda lyra och min glada sång? Har jag ej språk, som talar till en annan, Om än bland söderns nakna barn jag gick: Det friska lugnet på den ljusa pannan Och kärlek i det fria ögats blick? Hvad jag är säll! I tusen former dansar Det sköna idealet kring min stig, Och äran står vid vägens slut med kransar Och vinkar leende och kallar mig.
Ej rodnaden på hennes kinder dock, Ej hennes yppigt höjda barm som ni, Min furste, sagt gaf friheten åt henne; Hon fick den af ett hjärta för ett hjärta, Och mer hon fick än frihet, fick beskydd Hos en af Rysslands ädlaste furstinnor. När, dyrkad i en krets af änglar där, Hon vecklat ut sin rika blomnings skatter, Blef hon sin forna herres maka: han Står här och väntar, furste, nu sin dom."
Dagens Ord
Andra Tittar