Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 4 september 2025
Gossen reflekterade för sig själf utan att besvara moderns fråga. »Nå, hvarför dör man då?» »Gud vill det...» »Men ä' det bättre där än här?» »Javisst, det kan du vara säker på.» »Hvarför ska' man då vara här?» »Emedan, åh ... det förstår du inte.» »Åh jo, bara säg, söta mamma!» Modern svarade icke. »När kommer man till himlen, mamma?» »När Gud anser en värdig.»
Usch då, hvad Clara pinar kräket, protesterade pojken, kom nu, så ge vi hönsen det här. Och så sprungo de så fort de kunde inåt gården, men glömde snart sitt ärende för ett helt nytt intresse. Henrik, ser du här ligger min stora docka! Söta Henrik, laga skor åt den, vill du, de gamla ä' trasiga?
Min gud, har du sett en så smärt taille, sådana långa och smala ben. Ack den som med honom finge dansa genom lifvet, genom evigheten, ja genom en hel dag. Hvad jag kan vara förtretad, att jag lofvade dansa med den der klumpiga ladugårdsmyggan". "Nå söta du, nog tycker jag han kan vara lika god som den der andra. Jag försäkrar han var rätt söt, nyss när jag dansade med honom".
Hon kunde så lätt blifva en af dessa „söta flickor“, hvilka ingenting annat äro än söta, som icke tänka, icke bilda sig en enda egen åsigt, icke begära mer af lifvet, än att få vara små söta, sorglösa dockor. Hennes mor såg detta och försökte väcka hennes karakter. Hon fruktade kamraternas blinda tillgifvenhet, som så lätt kunde missleda denna veka, outvecklade natur.
Hvad fan är det för en Miranda du talar om? Jo Heikki har Miranda, som skulle få skor, Miranda som jag fick af mamma, när jag var liten, Miranda som har hår, rigtigt hår! Söta goda pappa, gå efter Heikki, jag vill ha Miranda, jag måste ha Miranda, nu strax måste jag ha Miranda från Heikki. Låt bli att tala om den otäcka dockan och om Heikki och allt det der, hör du det?
Hon satte sig ett ögonblick hos dem och sökte inleda ett samtal, men då hon såg att flickorna kände sig besvärade, steg hon upp och gick till Bella och ett par af de andra. Men säg mig, är icke detta fasligt stelt? sade hon och slog sig ned framför dem på en pall som stått under soffan. För all del, söta Hanna, utbrast Siri förfärad och gjorde plats åt henne i soffan.
Jag hade aldrig sett andra menniskor än några små söta barn, som brukade leka på vår äng, och de hade ljusblå ögon och ljust lockigt hår, och dem skulle jag nog ibland ha haft lust att leka med, men de voro ändå så stora, och sågo mig ej. Men den här mannen var dubbelt större, och svart och ful, och han packade in mig i en låda. Der var fasligt ledsamt.
Herr Adolf, som kastat papperen på brasan, stod och vred sina händer, under det den klara lågan belyste rummet med sitt fladdrande sken... Du skall få de tusen markerna, söta Thorsten, i denna qväll, bara du låter bli! Jag kan inte ta emot din almosa Thorsten talade ännu i andra basklaven nej, aldrig. Farväl! Herr Adolf låg i samma ögonblick på knä för sin kusin. Der blef en stunds tystnad.
Söta Bella, nog blefve lifvet upp och nedvändt, om menniskorna alltid finge lägga sina tycken i öppen dag. Det blefve åtminstone ärligare, sade Bella, som hade en obestämd känsla af att det låg mycken oärlighet bakom det angenäma sällskapslifvet.
Bevars, söta Bella, jag måtte väl få tänka i den saken som jag vill, sade hon snäft. Några af flickorna skrattade, andra sågo tveksamma ut. Det hela var ju så oskyldigt, hvem kunde hitta på att bli stött öfver sådant?
Dagens Ord
Andra Tittar