Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 9 juli 2025
De fria förbindelserna voro sålunda ett slags fattigmans äktenskap, ej blott till lust, eller lek, och åtnjöto därför allmän aktning.
Han sträckte ut sin vita hand, liten och mjuk som en kvinnas och klämde hårt Edmées. Vi ha ännu icke druckit på freden i Lunéville, min drottning. Kom! Edmée hade icke lust att åter ge sig ut bland alla gästerna, som vart ögonblick kunde känna igen honom. Hon blev sittande och lutade sig tillbaka med hakan i vädret.
För resten, jag börjar bli gammal, ska jag säga, och har inte lust att fjollas längre; ja, jag säger rakt ut, att skulle jag tänka på till att gifta mig, så skulle jag ta en äldre, förståndig mänska, någon som hade det rätta sinnelaget; se, jag vet inte hur jag ska säga riktigt, men moster kanske förstår mig ändå, för moster har det rätta förståndet, ja, det har hon.
Solen sken in brännande hett, så det pärlade om pannorna, men de stodo som i en tång och kunde inte röra sig åt en skuggig fläck. Då kommer kyrkvaktarn och sätter opp psalmen nr 158. Orgeln piper ett preludium och klockarn tar opp första versen. Den avsjöngs med liv och lust, efter som man väntade få predikan strax på. Men se så kommer vers två och vers tre.
Hvar finna vi en lust så stor; Den världen kan förläna, Som den att vara, där du bor, Dig höra, se och tjäna! Bort, tanke, att det är för sent, Att ren vår dag är liden! Så har ej nådens Herre ment, Som oss har unnat tiden; Se, porten stänges ej igen, Fast dagen hän ses draga, I sena elfte stunden än Vill Herren mot oss taga.
Gif, att vi vår lust ej skilja Från din lust och glädje mer, Ske på jorden, Gud, din vilja, Såsom den i himlen sker; Kärare från dag till dag Blifve oss ditt välbehag. Du, som kan, när dig behagar, Sända rikdom eller nöd, Gif i dag som andra dagar Oss vårt dageliga bröd, Bröd, att kroppen lefva må, Bröd för själen likaså.
»Här har du funnit träldjuret», sade hon i det hon reste sig och samlade ihop pappersbladen. »Kommer du till mig i morgon kväll?» »Kanske redan i kväll. Bara inga öfverenskommelser, med ty åtföljande känsla af tvång.» »Du har rätt», sade hon och smålog. »Kom när du har lust. Under tiden skall jag ordna det här.»
Den fredliga bonden, som dock ännu hade lust att våga sin riksdaler för att få höra lagen tala ett snedt ord mot hans granne; slagskämpen, som nödtvungen vandrade framåt med en klen vägkost på sin rygg och ett dussin örfilar på sitt samvete; tjufven med sina ultraliberala idéer om gästfrihet; lösdrifvaren med sin frisinnade håg; herrn med sina affärer och narrn med sina, människor af alla åldrar, villkor och bekännelser samlades nu till den kända mötesplatsen för att anklaga och anklagas, vittna och skåda.
Den ej med Herren står, måst falla Och som en rök försvinna hän, Om han ock stode högst bland alla, En ceder lik bland unga trän; Han står ej lyckans vindar mot, Han har i Gud ej växt och rot. Men den, som sig på Gud förlåter, Hans gång är trygg i lust och nöd; Han stappla kan, men uppstår åter Vid Herrans hand, som är hans stöd. Välsignad själf, han ser sin ätt Välsignas ock på lika sätt.
Den däremot, som slaktar sin offertjur, men ock är en mandråpare, den som offrar sitt lamm, men tillika krossar nacken på en hund, den som frambär ett spisoffer, men därvid frambär svinblod, den som offrar rökelse, men därunder hyllar en fåfänglig avgud likasom det lyster dessa att gå sina egna vägar och likasom deras själ har behag till deras styggelser, så lyster det ock mig att fara illa fram med dem och att låta förskräckelse komma över dem, eftersom ingen svarade, när jag kallade, och eftersom de icke hörde, när jag talade, utan gjorde, vad ont var i mina ögon, och hade sin lust i att göra, vad mig misshagligt var.
Dagens Ord
Andra Tittar