Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 september 2025
»Hvad vill det säga», frågade unga frun, »hvilka träd?» »Lindarne. Hon blir sjuk af lukten. Inte förstår jag, hur det går till, men på kvällarne sådana här dagar stiger blodet visst åt hufvu't på henne, och då börjar hon på gråta och tjuta, och kastar sig ned under trä't där, som vore hon på kyrkogåln, och så går hon på natten igenom.
Därefter sade hans fader Isak till honom: »Kom hit och kyss mig, min son.» När han då gick fram och kysste honom, kände han lukten av hans kläder och välsignade honom; han sade: »Se, av min son utgår doft, lik doften av en mark, som HERREN har välsignat. Så give dig Gud av himmelens dagg och av jordens fetma och säd och vin i rikligt mått. Folk tjäne dig, och folkslag falle ned för dig.
I skolen nödgas äta edra söners kött och äta edra döttrars kött. Jag skall ödelägga edra offerhöjder och utrota edra solstoder; jag skall kasta edra döda kroppar på edra eländiga avgudars döda kroppar, ty min själ skall försmå eder. Och jag skall göra edra städer till ruiner och föröda edra helgedomar, och jag skall icke mer med välbehag känna lukten av edra offer.
Hon kastade mjölkkannan ifrån sig, ref upp lifvet, slet duken från halsen, slängde alltsammans ned på marken och gick närmare Adolf. Får jag komma så här nära herrn, nu när jag är torr, så att jag får känna på all den goda lukten ... ah! det är det bästa jag vet, det bästa i hela verlden. Herr Adolf stod neutral. En liten min, halft intresserad och halft förnäm, spelade honom om läpparne.
Men saken är, att jag av den fördömda kåd- och granrislukten i skogen blivit liksom litet yr i huvudet... jag tål icke den lukten, fast jag annars icke är nervsvag. Herrn är någonting i den lärda vägen, det ser jag nu på herrns hållning och pli. Nej, korporal, jag och den där gossen, min kamrat, äro bara gymnasister från Växjö. Gymnasister!
Jag känner nog, att jag har lemmar, jag som har gikt i vänstra benet. Nåväl, då bör du även inse, att det är de fem sinnena synen, hörseln, smaken, lukten och känseln som uteslutande giva oss kunskap om att det finnes en värld omkring oss. Hm, ja. Men om sinnena ofta gäcka oss, böra vi icke då tvivla på deras vittnesbörd? Vad menar du? Händer det icke ofta, att man ser orätt? Jo.
Må nu min herre konungen höra sin tjänares ord: Om det är HERREN som har uppeggat dig emot mig, så låt honom få känna lukten av en offergåva; men om det är människor, så vare de förbannade inför HERREN, därför att de nu hava drivit mig bort, så att jag icke får uppehålla mig i HERRENS arvedel.
"Gå ute och gete, då en ska sitta inne och äta fläsk, som dom steker hos kungen, så flotte rinn och det luktar så att ja så att " Anna-Lisa fann icke ord att uttrycka hur härlig den lukten skulle vara, af stekt fläsk. "Och pärer hela grytfyllor", tillfogade Magnus ifrigt. "Som ha sprucki i skale, och som man får äta i kannevis", sade Per-Erik. "Ja, se'n getterna ha fått. Ni ska få höra.
Jag träffade en gång på en jakt en baron, som vid middagen uppförde sig som en oäkta baron. Nå, det är ju möjligt att han också var det. Men det kunde då ingen se på hans ben. Människorna äro sig rätt lika. Det är egentligen bara lukten som skiljer dem åt. Men den känna de icke själva. De tro allesammans om sig själva att de lukta gott, då det i själva verket är något helt annat.
Och satraperna, landshövdingarna och ståthållarna och konungens rådsherrar församlade sig där, och fingo då se att elden icke hade haft någon makt över männens kroppar, och att håret på deras huvuden icke var svett, och att deras kläder icke hade blivit skadade; ja, man kunde icke ens känna lukten av något bränt på dem.
Dagens Ord
Andra Tittar