Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 3 juni 2025
Och om örat ville säga: »Jag är icke öga, därför hör jag icke till kroppen», så skulle det icke dess mindre höra till kroppen. Om hela kroppen vore öga, var funnes då hörseln? Och om den hel och hållen vore öra, var funnes då lukten? Men nu har Gud insatt lemmarna i kroppen, var och en av dem på det sätt som han har velat. Om åter allasammans utgjorde en enda lem, var funnes då själva kroppen?
Med en betryckt känsla vände han sig inåt skullen. Jarlen kom först uppför stegen, och litet bakom honom stannade Ingemund och Hallsten i sina glimmande hirdrustningar. Vad han har blivit vit och gammal! viskade genast Hallsten. Du kan lugnt tala, sade jarlen. Vid hans år är hörseln klen. När jag nyss kom hit och ropade efter honom, dröjde det om en god stund, innan jag fick svar.
"Jag har den fackla, som ditt dunkla öde i blodrödt sken skall lysa upp", så föllo ju hennes ord. Jag hör dem än, jag hört dem igenom sömnlös natt och dagens vimmel. Du öde, skall ditt dok du ändtligen för mig upplyfta! Fader, moder, hem! Hvad ljufva ord! Jag sagt dem aldrig förr. Är det en dröm, en dröm, som gäckar mig! Min hela själ är väntan, mina sinnen försmält uti ett enda: hörseln.
Hon satte sig hastigt upp och lyssnade. Kunde det vara han som ringde. Men han hade ju nyckel till entréen. Det låg veck mellan ögonbrynen och den sträfva luggen stod uppstruken från pannan. Det var som hade de skarpa ögonen och den halföppna munnen gjort gemensam sak med hörseln för att uppfånga minsta ljud. Så sprang hon hastigt fram till spegeln och ordnade sitt hår.
Jag känner nog, att jag har lemmar, jag som har gikt i vänstra benet. Nåväl, då bör du även inse, att det är de fem sinnena synen, hörseln, smaken, lukten och känseln som uteslutande giva oss kunskap om att det finnes en värld omkring oss. Hm, ja. Men om sinnena ofta gäcka oss, böra vi icke då tvivla på deras vittnesbörd? Vad menar du? Händer det icke ofta, att man ser orätt? Jo.
Men hörseln, som därigenom blev ensam om att vaka, hade dubbelt skärpts. Han var säker på, att ett egendomligt ljud skakat marken under hans öra. Sedan han väl en gång börjat att lyssna, kunde han höra det, också när han satt upprätt. Det lät närmast som en springdans, men det var icke något stampande av skor eller smällande av bara fötter, utan stegen voro mjuka och ludna.
Dagens Ord
Andra Tittar