United States or San Marino ? Vote for the TOP Country of the Week !
Men mins du, Lena, huru glad du var, när du hade gikt i benet och blef qvitt den genom doktorns recept? Ja, hjertandes, visst var jag glad, men det var väl, tänker jag, för det jag är en usel, syndig menniska, som inte kunde lida och bära utan knot hvad Herren pålagt mig. Det var dumt gjordt att vilja kasta bördan ifrån sig, men si, när jag behöfde benet .
Den gamle herrn med vårtorna hörde nu förträffligt, och hans gikt hindrade honom icke att vara en av de flinkaste i reträtten. Fru Karin fick ringa tack för sin gästfrihet och för den tjänst hon velat göra konung Sigismund. Med stumt förakt blickade hon efter de bortilande. Endast unge herr Bengt kände sig lätt om hjärtat, och därtill hade han sina goda skäl.
Du sade, att din gikt håller sig i vänstra benet. Icke så? Jo visst. Kan du måhända giva mig ett läkemedel emot den? Det bästa av alla läkemedel, min vän, ty jag vill lära dig att tvivla på giktens tillvaro. Varav vet du, att du har ben, min vän? Ha, ha, ha! Förlåt, min filosof! Men nu måste jag skratta åt dig. Huru skulle jag kunna gå, om icke jag hade ben!
Tack skall du ha. Men jag behåller hellre min gikt och lever. Jag trodde, att man vid dina år skulle vara utledsen vid att leva. Bah, ju mer man får, dess mer vill man ha; och ju mindre man har kvar, dess kärare är det lilla man äger. Det borde du veta, som är filosof. Du torde ha rätt, Medes. Men säg mig, varför är du rädd att dö? Fruktar du den trehövdade hunden?
Han såg upp och mötte Edmées ömma, stolta blick. Emot sin vana skrattade han högt: Nå, Mademoiselle de La Feuillade kan du märka några rojalistiska förnimmelser, när du nu ligger i Louis XIV:s säng? Drömmer du någon gång om ditt legitima ideal med gikt och sammetsstövlar? Edmée satt framåtlutad med bägge armarna på bordet. Hon smålog, skakade på huvudet och såg glad upp till honom.
Nåväl, du måste då även medgiva, att vi måste tvivla på allt, eftersom de opålitliga sinnena och det opålitliga förnuftet äro våra enda kunskapskällor. Men icke kan jag tvivla, att jag har gikt i vänstra benet? invände Medes. Det känner jag, vid Zeus, emot alla väderskiften. Fråga Okos, om icke min gikt i dag förutsade, att det skulle regna. Vad är gikten, min vän? frågade Kimon.
Ack, jag läser en besvärjelseformel, som min gamla amma nyttjade mot gikt och ledvrickning, men som kanske även hjälper mot närgångna pratmakare. Det tål åtminstone att försöka. Mannen i badlakanet var synbarligen mycket stött över denna vändning i samtalet. Prokonsuln umgås med utsvävande hedningar, men tål ej, att hans fattiga bröder i församlingen nalkas honom på tio stegs avstånd.
Jag känner nog, att jag har lemmar, jag som har gikt i vänstra benet. Nåväl, då bör du även inse, att det är de fem sinnena synen, hörseln, smaken, lukten och känseln som uteslutande giva oss kunskap om att det finnes en värld omkring oss. Hm, ja. Men om sinnena ofta gäcka oss, böra vi icke då tvivla på deras vittnesbörd? Vad menar du? Händer det icke ofta, att man ser orätt? Jo.
Men ännu i sin bästa ålder, mot slutet af 1775, angreps han, som förut aldrig varit sjuk, af höftvärk och gikt. Det oaktadt fortsatte han sina forskningar. Ännu i februari 1786 inlemnade han sin afhandling om galläplesyran till Vetenskapsakademien. Samma månad insjuknade han. Den 21 maj 1786 kl. half 12 afled han i lugn och stillhet. Dödsorsaken uppgifves hafva varit lungsot.
Du, gamle Medes, tillade Kimon, synes icke ha mycken olja kvar i din lampa. Denna anmärkning berörde Medes obehagligt. Gubben var ännu långt ifrån levnadsmätt. Äh, svarade han, du har icke mätt mitt oljemått. Och vad min ålder vidkommer, så är jag ännu icke sjuttio år. Jag kan få se många ynglingar rusa i graven före mig. Det vissa är, att du i graven åtminstone glömmer din gikt, sade Kimon.
Dagens Ord
Andra Tittar