United States or Eritrea ? Vote for the TOP Country of the Week !


Söner och döttrar skall du föda, men du skall icke behålla dem, ty de skola draga bort i fångenskap. Alla dina träd och din marks frukt skall ohyra taga i besittning. Främlingen som bor hos dig skall höja sig över dig, allt mer och mer, men du skall stiga ned, allt djupare och djupare. Han skall giva lån åt dig, och du skall icke giva lån åt honom.

I djupa Finland bortgömd fanns en man, En fridens man alltfrån sin ungdom hän; I fridens värf ren grånad, styrde han Som höfding nu sitt län. Wibelius var hans namn, af anors glans Omstråladt ej, men vördnadsvärdt ändå, Ty namnets ära var, att det var hans, Hans adel föll därpå. Han ägt sin mannaålders gyllne tid Af lugna mödor; den fanns mer ej kvar.

Drätselkammaren hade avstyrkt utdragandet av vatten-, gas- och avloppsledningar till Backarna. Och därmed var företaget reducerat till en privattillställning, som möjligen skulle komma att bereda stadsborna ett gratisnöje. Julius Krok sökte ett lån hundrafemtio tusen mot inteckningar i Blekängen. Men Bethania-Larsson, byggmästare och bankdirektör, hade vägrat utan närmre motivering.

Ja, han antydde, att han icke vore obenägen att försträcka Karmides ett och annat lån, snart det börjat visa sig säkra tecken till en sådan sakernas gång som Petros förespeglat. Aftonen av samma dag, vilken biskopen besökt mäklaren, satt han åter efter ändat dagsverke i sin koja Skambonide, en kammare, vars bohag var av torftigt slag och upplystes av en vanlig krukmakarlampa.

Dock förhäfver sig här mången Öfver hvad ett lån blott är; Arm för Gud, i synder fången, Han af mänskor pris begär, Vill berömd och firad vandra, Fast allt sitt han fått som andra. Tänkte den, som Gud har gifvit Här af håfvor större mått, Att hans skuld ock större blifvit, Att han större ansvar fått, Långt ifrån att sig förhäfva, Skulle han i hjärtat bäfva.

tag , jord, det ädla lån, dig anförtros; Ett lån tillförne, blir det nu din egendom. Behåll den, dölj, förvara den blott omsorgsfullt Med natt inunder, blomstertäcke ofvanpå, Att intet mänskoöga mer skåda den! Men hvad, ser jag ej Rhaistes komma? RHAISTES. Väl, att jag Dig finner här. Du var icke, du också, Bland hopen nyss, som störde fräckt vår konungs fred.

HERREN skall öppna för dig sitt rika förrådshus, himmelen, till att giva åt ditt land regn i rätt tid, och till att välsigna alla dina händers verk; och du skall giva lån åt många folk, men själv skall du icke behöva låna av någon.

Att detta sken var himmelskt skönt, därom Fanns blott en enda tanke hos de två; Men hvarifrån det vackra ljuset kom, Blef olikt tydt ändå. Den ena höll det för ett yttre lån Af dagens sol, som lyste mild och klar; Den andra sade: "Det kom inifrån Hans samvetes det var." Hvem är den höge mannen där älfvens strand, Som skådar öfver fjärdarna och fälten?

Vilja vi inom vårt eget land uppsöka några jemförelsepunkter, visar sig bland annat, att om ett af våra mindre län t. ex.

Min domare, min fader blid, Du Herre öfver alla, Förlåt mig, hjälp mig, gif mig tid Och låt din stränghet falla, vill jag börja om nytt, Ej mer ditt lån förstöra, Men lära af en tid, som flytt, Ett annat lif att föra. Ett, Herre, lofvar jag ännu Och skall det troget hålla, Att gärna tillge såsom du Dem, som mig ondt förvålla.