Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 4 november 2025


Men hur ha ni vårdat och omhuldat vår far, ni, som han klädde och födde? Här sitter han halvt barfota och i lumpor. Aldrig visste vi, att han hade det svårt. Kan du förlåta oss, far, att vi dröjt länge? Hallstens blå ögon fylldes av tårar, och han letade fram faderns hoptorkade händer under den skabbiga pälsen. Han gjorde våld sig, och fast det bar honom emot, kysste han dem flera gånger.

Varje gång han kysste Rose eller höll henne i sina armar skulle han sluta ögonen och se Greta... Och ingen av dem skulle veta det, varken Rose eller Greta! Vilket underligt liv. Vilket ironiskt öde! Men det var inte alltid bara Greta som talade. småningom vågade också Stellan ge uttryck åt det, som rörde sig inom honom.

Tack, tack, far, sade flickan och slog sina armar kring hans hals. Jag visste väl det, sade korporalen med glädjestrålande ögon och kysste Johanna, jag visste, att min snälla flicka ej kunde tänka annorledes... Ja, jag gav patron redligt besked: jag svarade nej och kunde icke annat.

När de voro väg ned mot ändan av staden, sade Samuel till Saul: »Säg till tjänaren att han skall före oss» och han fick »men du själv nu stanna här, vill jag låta dig höra vad Gud har talatOch Samuel tog sin oljeflaska och göt olja hans huvud och kysste honom och sade: »Se, HERREN har smort dig till furste över sin arvedel.

Var det mitt fel eller hans? Han återtog sin förra ställning, som om ingenting passerat. Och samtalet fortgick som förut, men icke länge; snart kysste han mig åter. Jag var förvirrad, att jag icke vet, om det var en eller flera gånger. Jag minns nu blott, att han till sist stod vid sidan om min stol, såg ned mig och sade mycket lågt, men fullt tydligt: Låt mig omfamna er!

Men till slutet hon kom och nämnde sig själf och sin syster, Nämnde den älskades sorg och sitt blyga försök att den lugna, Brast hon i gråt och sänkte i handen sitt tårade anlet. Tröstbehöfvande själf var den tröstande. Men vid sin vagga Dröjde den mognare systern ej mer; upp stod hon och tryckte Ömt till sin klappande barm och kysste den gråtande flickan.

Hon erkänner det icke själv, men hon går med honom gatan, i vårsolen framför huset, ropa alla barnen i bostadshuset: Fästmö och man kysste varann högt upp i skorsten med viskan i hand!

Jag känner redan bedrövelse nog för eder skull, eftersom HERRENS hand har drabbat mig brusto de åter ut i gråt. Och Orpa kysste sin svärmoder till avsked, men Rut höll sig alltjämt intill henne.

Låt se, att du aldrig glömmer mig, sade hon och kysste honom kinden, jag älskar dig mer än mitt lif, för det står det alltid i visorna, och det är också sant. Adjö, farväl, min dyre vän, förgät mig ej, kom snart igen! Med små steg trippade han uppåt gången med värkande fötter och förstörd sommartoilett. Sådan märkvärdigt påflugen unge sade han till sig sjelf och välsignade skymningen.

Och han var färdig, gick hon med honom längs golfvet, söfde honom med små barnsliga vaggvisor och med hundrade kyssar.. lyckligt! Nadja skulle säkert icke komma förr än fram natten, och gemålen han satt väl » klubben» tills det blef morgon. Hon sköljde den svarta tuten om och om, vände den och sköljde den nytt. kysste hon den och betraktade den vänligt.

Dagens Ord

acetylenlykta

Andra Tittar