Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 4 juli 2025
Men det finnes dock något, inför hvilket tanken på dem måste försvinna, och det är öfvertygelsen om, hvad som är sannt och rätt. Och derföre måste jag offra hem, vänner, fädernesland, helsa, ja, om så fordras, lifvet, allt, allt hvad som är menniskan kärt och dyrt".
Bevara, Gud, vårt fosterland, Håll öfver det din starkhets hand Och var dess hägn i strid som frid, I sorgens som i glädjens tid. Här se vi, hvad oss mest är värdt, Allt, hvad vi skatta dyrt och kärt; Ej fjärran finns en bygd, ej när, Som är för oss, hvad denna är. Här hafva våra fäder bott, Arbetat, kämpat, hoppats, trott; Här äfven vi vår boning fått Med samma lif och samma lott.
Han lade hed gossen i hängvaggan och knöt hårt igen skinnremmarna om honom ända upp under hakan. Du påstår att du kommer i rätt stund, mullrade han under tiden. Det är kanske sant, efter ni predikare ha rykte om er att kunna läsa över sjukdomar. Sätt dig därför hos Ingevald, om ditt eget liv är dig kärt, och gör vad du kan, medan jag sköter storplogen.
Detta vållade henne mycket kärt besvär och gjorde henne så lycklig, att hon förnekade sin kvinnliga fåfänga och afsvor sitt hat till männen. Det kändes blott som en oerhörd ära och tillfredsställelse, att Didrik Bruun behagat fatta minsta intresse för någon eller något i hennes hus.
Himlauret för Israel har på sätt och vis stått, alltsedan de korsfäste sin konung. Snart är församlingens tid slut, hon upptages, och Herren skall ånyo "låta Israel lefva för hans ansigte." Må Herren nu välsigna denna boks läsare, och må himlauret det profetiska ordet, blifva dem alltmera kärt, ju närmare det lider mot änden.
JULIA. Jag vet, att han är fattig, ja, jag känner, Hur djupt bekymren på hans sinne tärt. Han är så ensam, har ej släkt och vänner, Han söker inga, aktar det ej värdt. v. DANN. Då liknar han ju mig, det är mig kärt. JULIA. Men hvarför vill han ej bespara Sig alla sorger, säg mig det, Då onkel bjuder hjälp? v. DANN. Jo, jag kan svara: Det sker af stolthet, och han handlar rätt.
Sade och hann blott kasta en blick kring rummet och höra Ljudet af klockan, som slog i detsamma, och glädas att träffa Allt som förut så förtroligt och kärt i det älskade hemmet, Hann ej märka, hur brydd den vänliga systern hans anblick Flydde och sprang att dölja sin blick i den skymmande hatten.
Tag denna hälsning kärt, det bor i den En hälsning ock ifrån det land, dig födde; Det räknar lederna utaf de män, Som för dess tro, dess hopp, dess minne blödde. De glesnat mycket, desto mera har Det kärlek för de få, det äger kvar.
Om hon kom och en endaste sommar Dröjde hos oss, hur vore det ljuft att kunna med henne Växla en tanke ibland, då det anande hjärtat är rikast! Låt mig höra ett ord, hvad heter hon? Namnet allena Vore mig redan så kärt; sen söker jag tänka mig henne. Säg dock, liknar hon er, med ett syskontycke kanhända?" "Fråga ej", svarade gladt den främmande, "ingen i världen Liknar hon, knappast sig själf.
Ej att han stått med svärd i hand Och glad sitt hjärtblod gifvit För detta samma fösterland, Som nu så kärt mig blifvit. Jag var så yr, jag var så ung, Han fänrik var, jag mer än kung. Men hur det hände sig en gång, Fann jag mig mätt af ruset. Det vinter var, min dag blef lång, Fast den var kort till ljuset; Det var så ovant mot förut, Jag ville aldrig få den slut.
Dagens Ord
Andra Tittar