Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 24 maj 2025
Ej att han stått med svärd i hand Och glad sitt hjärtblod gifvit För detta samma fösterland, Som nu så kärt mig blifvit. Jag var så yr, jag var så ung, Han fänrik var, jag mer än kung. Men hur det hände sig en gång, Fann jag mig mätt af ruset. Det vinter var, min dag blef lång, Fast den var kort till ljuset; Det var så ovant mot förut, Jag ville aldrig få den slut.
Hvarför skulle du i fåfäng möda. Glädjens enda, korta dar föröda? Hvarför med ditt friska hjärtblod föda Slumpens och bekymrens nyck? Kärleken dig manar; hör du buden Af den späda, segerkrönta guden? Ej blott tärnan famnar du i bruden, Alla världar famnar du. Rankan svajar, purpurdrufvan blöder, Glädje blott i hennes nejder glöder, Kungasalig vandrar tiggarn, bröder, Under rankans krona böjd.
Vi stanna vid en krubbas brädd, Där, Jesu, är ditt läger; I herdatjäll af strå beredd Är dig din bädd, Det är, hvad här du äger. Och med så torftig vård ändå Och i så ringa ära Du växa skall och krafter få, Därmed du må All världens skulder bära. Din barm som vår vid hjärtats slag Vi höjas se och sänkas; Hvad ondt gör du, att den en dag För mänskolag Skall med ditt hjärtblod stänkas?
Dagens Ord
Andra Tittar