Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 oktober 2025
Andra dagen när de promenerade uppför Birgerjarlsgatan knuffade Andrén honom i sidan och sade: »Pass opp! Här kommer utrikesministern. Han är kund hos mig!» Persson höll andan och stirrade.
Han var alltför överväldigad. Till slut reste han sig upp och gick bort till soffan, där Edgar låg. Men i samma ögonblick han höll den i sin famn, föll han i en hejdlös gråt. Men vad i Herrans namn gråter du för, pojke? Ja ä ja ä så Mera kunde han inte säga. Från den stund Edgar blivit hans, riktigt hans, skedde emellertid underverket.
Det var så varmt och skönt och jag var nära att falla i sömn. Men ett öga höll jag öppet. Med det följde jag en herre som gick runt planteringen. Jag kände honom. Han var en detektiv, en sådan människa som står vid en plantering och väntar på 3 kronor. De 3 kronorna är någon stackars okunnig liten hund som hoppar in i planteringen.
Och hon gav Abraham stränga förmaningar. Gå nu inte sta och kladda på pappa, för då blir det smisk. Och hör sen! Ingenjören höll en tidning för ansiktet och lyssnade på barnens joller. Det var nästan uteslutande Louise, som förde ordet. Hon kunde alla Blekängsmadammernas jeremiader utantill, hon kände livets, särskilt det äktenskapliga livets skuggsidor.
Herre, började Fulco, en botgörare skall gå barfota och torftigt klädd med skräppan på sin axel, men du beger dig av som till ett gille. Valdemar höll på att häkta manteln. Jag beger mig av som den enda hederliga i min ätt, med mina synder utanpå. Fulco såg ned i den öppna kistan. Min herdestav är av ben med några förslitna silverskollor, sade han efter en stunds tystnad.
Hon såg ut som ett litet barn, förskrämd, skälvande av kvävd gråt. Predikanten öppnade sin famn. Abraham snurrade runt om, boxade sig fram till dörren. Han var rädd att höra någonting och höll för öronen. I försalen bland de orkeslösa stötte han på Gusten, som var blek och grinade illa. Jaha, jaha, sade Gusten och svalde. Du kommer så dags. Va' ska en nu göra? Abraham skakade på huvudet.
"Så sint som han vardt när jag fick ikull en så'n karl." "De är int alls någe behändigt te vara här i går'n", gnällde Månke "en känner sej just som så otrygg." "Vi gå härifrån, och de på rappe", hviskade Ante. "Pojkarna är nog inte långt borta. Jag såg hur dom sprang härifrån, å höll sej krokig nere i dike bakom gärdsgår'n.
Han var omtyckt av lärarne i skolan för sin vackra sammetsblus, han var omtyckt då han skulle konfirmeras och kunde lägga en hundrakrona i prästens hatt, han var omtyckt i studentexamen då han höll middag på Hasselbacken. Han for utrikes och besåg oljefärgstavlor, marmorstatyer och kyrkor samt roade sig och läste poemböcker.
Väl inlindad i en filt var han, och strumpor hade han på fötterna. Så blev han utburen, och pappa höll honom i sina armar på verandan, därifrån han kunde se ned över den solbelysta gården, från vilken positivets muntra toner ljödo emot Sven.
Då vi en stund förestält packad sill, och Hertha höll på att glida in i ljufva drömmar och jag ut öfver den skarpa sängkanten, återfördes vi till den hårda verklighet af kandidaten, som nu låg på knä midt emellan oss, rörande i sin rensel.
Dagens Ord
Andra Tittar