Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 oktober 2025
När han gått, steg generalen till häst, tog en omväg och kom först till galgen, klev upp bakom galgen och väntade på sin gäst. När denne kom, klättrade han genast upp på galgens framsida och höll fram soppskålen åt benranglet. Behagar det ärade liket litet soppa? sade han muntert. Den är för varm, morrade den gömde generalen.
Ansén höll fram sina fem hundralappar solfjädersformigt och sade: »Köp en hundralapp, löjtnanten! Ny och fin och garanterad äkta! Kostar bara tjugu kronor.» I detsamma anlände den femte kunden.
Och med ens visste han huru han ville ha det. Dom skulle få nypa och mässingkamma och såptvätta lagom härefter! Så Månke han vände sig emot ungfolket med ett lyckligt, inmarigt leende och sade att han för sin del tyckte att de skulle bli storbra att få bli stannande i den här gården. Gullspira höll han med sig för att hon icke, lössläppt, skulle skada ungträd och kryddgårdsland.
Tror du, jag är rädd? sa Brita. För dig kanske? Vad käbblar ni om? frågade fru Olga. Hon stod mittemellan dem, rak och allvarlig, med magen något framputande och händerna korslagda däröver. I vänstra handen höll hon en klumpig och vördnadsvärd gammal nyckelring fullsatt med stora nycklar, som inte hörde någon vart. De brukbara nycklarna voro nämligen i hushållsmamsellens vård och lånades icke ut.
Efter marscher, stormar, strider Har han nu gjort halt ömsider, Lagt sig här till rast i backen Och vändt lugnt i vädret klacken. Fråga oss, som närmst i elden Fått med honom kulor smaka. Om han höll sig, där man ställde'n, Eller ryggade tillbaka, Om i striderna och slagen Han fick hvitt i anletsdragen, Eller såg mot dödsminuten Mörkbrun, som af koppar gjuten.
Den tiden byggdes hamnen, som nu var lik ett hungrigt gapande svalg, dit blott en ångbåt, en liten munsbit, kom en gång i veckan. Nu lågo alltså kajerna öde, och de tomma spannmålsbodarna liknade penninglösa bankruttörer, hvilkas yttre började förfalla; blott en sädesria höll sig ännu uppe.
Pilkvist frös som en hund där han posterade i vinterkvällen, ty vinden svepte skarp och bitande in över Fälandasjöns istäcke. Men i hans blod brann kärleken till Olivia Rosenblom och den höll hans själ varm, om också kroppen fick sitta emellan. Omsider körde slädarna fram, och Konrad Pilkvist ställde sig litet i skymundan när gästerna tågade ut.
Ofrivilligt, utan att överlägga eller tveka gick jag genast ut på gatan igen och återvände samma väg jag kommit, inom mig tackande makterna för att de varnat mig, så viss var jag på att ha undkommit en okänd fara. Några dagar senare, när jag ville förnya besöket, satt ett barn på tröskeln till den öppna porten och höll ett spelkort i handen.
Men innan skaran hunnit fram till vagnborgen, hade Assim, på ett tecken av hövdingen, gått fram till eken, där Erland, nästan medvetslös av dryckens verkningar, stod bunden. Assim höll en dolk i handen. Gulblek och skälvande riktade han udden mot Erlands bröst. Hallå! ropade hövdingen, som klivit upp på en vagn. Vad viljen I där borta? Kommen I med fientligt uppsåt, eller huru?
Och han sade till sina män: »HERREN låte det vara fjärran ifrån mig att jag skulle göra detta mot min herre, mot HERRENS smorde, att jag skulle uträcka min hand mot honom; han är ju HERRENS Smorde.» Och David höll sina män tillbaka med stränga ord och tillstadde dem icke att överfalla Saul.
Dagens Ord
Andra Tittar