Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 10 oktober 2025
Karl-Olof smålog på ett sätt, som gav honom obehaget av ett kok stryk då bröderna litet senare blevo ensamma i barnkammaren. Efter middagen drucko vi kaffe och min vän drack ett glas punsch. Skall du inte ha? Nej, svarade jag, ty jag hade just då ingen lust på punsch. Emanuel hörde det och då min vän gått, kom han till mig och sade: Pappa får naturligtvis dricka hur mycket pappa vill.
Då bar man fram de gyllene kärl som hade blivit tagna ur tempelsalen i Guds hus i Jerusalem; och konungen och hans stormän, hans gemåler och bihustrur drucko ur dem. Medan de så drucko vin, prisade de sina gudar av guld och silver, av koppar, järn, trä och sten.
Genom det öppna sängkammarfönstret hördes ett barns sång från någon av de små våningarna åt gårdsidan. Det var en liten flickas gälla röst, och hon sjöng på någon självgjord barnmelodi. Pappa är inte hemma, mamma har gått på torget, vad ska vi göra... Och det blev åter tyst. Tomas slog i det sista av vinet, och de drucko ur. Vinresterna tindrade dunkelröda på bottnarna av de slipade glasen.
Tänk om någon såg honom, en gymnasist, köpa pepparkakor, och kamraterna, som sutto på Novilla och drucko punsch sedan. Han gjorde köpet och stoppade kakorna i blusfickan på brodern. Och så gingo de framåt. Det kommer två kadetter, som varit Johans kamrater. Han ser dem skrida fram emot sig. I det samma räcker en liten hand fram en pepparkaka. Se der, Johan, har du!
Man försökte vara stilla, för att det ej skulle vakna. Under tiden kaffet klarnade, sökte modren fram sockret; det fans så mycket qvar, att hvar och en fick en liten bit. Hon högg sönder sockret på hufvudgärden, för att Anni ej skulle väckas af huggandet. Åt sig sjelf tog hon den minsta biten och gaf den största åt sin man. Derpå slog hon kaffet i kopparne, och de drucko alla tre.
Han skrattade: För resten gjorde det väl icke så mycket, om vi två drucko ur samma glas? Hans barn bli så förtjusta, när han icke är rädd för att dricka ur deras glas. Sådana små varelser sade han och skrattade så godt bestå ju nästan uteslutande af mjölkdroppar. Det är minsann ingenting att vara rädd för! Jag kommer alltid att hålla så af honom, när han säger någonting sådant, rent mänskligt.
Slutligen lade han upp själva bältet på bordet och spelade bort också det. Riddarna sutto med rynkade pannor, men de kunde icke hjälpa, att deras groll småningom började tina. Det kändes ändå glatt att sitta som i gamla dagar. Det gick slutligen hett till, och de stötte ihop bägarna och drucko bjälbojarlens minne.
Plötsligt fick fru Wenschen ett litet hostanfall, så att hon måste sticka solfjädern i munnen för att hålla sig ordentlig. Hon hade åter kommit att tänka på Gabels byxor. Och hon viskade till Mortimer, att det roligaste måste ha varit att se Gabel på hemvägen... med två överrockar... Damerna drucko kaffe i salongen, herrarna i rökrummet. Balkongdörrarna stodo öppna.
Då den äntligen var slut, gick värdinnan fram och kysste sin man och sedan gjorde alla barnen detsamma. Den allvarlige mannen och fadern såg på mig med en blick som sade: så lycklig är jag i mitt familjeliv hur har du det? Nå, vi drucko kaffe och jag stannade i huset ett gott stycke in på aftonen, ty jag hade för tillfället ingen annanstans att ta vägen.
När de gingo ut för att supera och passerade stora salen stannade amanuensen och visade på ett tomt bord till höger om en påbörjad medelålders man. På bordet låg ännu kniven bredvid ett broderat lakan, märkt med ett krönt namnchiffer. Där vilade han sist, gamle Tönnes, innan de svarte kommo och togo honom, sade han. De superade länge och drucko mycket; sedan följde sällskapet amanuensen på väg.
Dagens Ord
Andra Tittar