Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 juli 2025
Då Achior fick se henne, blef han upptänd af kärlek till henne, ty hon var däjelig som en ung blomma i Hermons dal, den daggen ännu ej skakat af bladen, och såsom en vattenlilja, den der vaggas af Jordans vågor och stundom gömmer sitt anlete bakom vattnets skira slöja. Och han talade vänliga till henne, men Maheli teg och lyfte ej upp sina ögon.
Må vara, kan jag ej bli ett stort träd, så vill jag gerna vara en liten buske, blott jag finge bära skära, hvita doftande blommor. Hvem vet, kanske nästa år, eller efter två år; jag skall vänta och bida. Fast jag blir bra gammal ren, måtte jag ej bli för gammal att blomma. Strålbarnen. I solen var mycken rörelse och liflighet.
Främmande för alla sorger, Satt jag, glädjens bild, på fältet, Satt med honings-håg på tufvan, Satt, en blomma lik, på lindan, Lekande, förtroligt sluten Till den muntra syskonringen, Sakta smekt af vädrets ande, När han kom med blomsterdofter Från det honingsrika landet.
Jag skall tvätta lilla Anni, och sedan måste hon väl föras bort från det varma rummet. Och jag måste börja laga kista, sade Holpainen. Mari, som hittills inte hade sagt ett ord, började nu plötsligt tala, hastigt och häftigt. Blå kista och hvitt täcke; det bör vara sherting, och en blomma i handen. Skaffa pengar någonstans ifrån, Holpainen. Jo, jo.
Kom därför till min fröjd och dela min lycka tillika, Kom ren snart, mot hösten, då allt är yppigt i trädgåln, Rosorna blomma ännu och krusbärsbuskarna gulna; Kanske mognar ett äppel också, om sommarn är vacker."
Allt är som förr, men jag är icke mer densamma, Du glada fosterdal! Min lust har slocknat längesen som kindens flamma, Och pulsen klappar sval. Jag vet ej mer att skatta allt, hvad skönt du äger, Och allt, hvad skönt du ger. Ack, hvad din bäck mig hviskar, hvad din blomma säger, Förstår jag icke mer.
Det var då, i stunder såsom dessa, Man förgaf att se, att hon var vacker, Och på ängeln såg, som nu i skimmer Log, där hennes anlet nyss sågs blomma. En gång kom från ett besök i staden Hennes moder hem. "Mitt barn", hon sade, "Håll dig nu beredd att få visiter Af vår granna värld.
Intet arbete besudlar hennes mjella fingrars hennafärgade spetsar; endast silke, guld och perlor bjuda sig för henne, om hon någon gång skulle vilja virka en prydnad eller en blomma. Med skönhetens allmakt herrskar hon öfver sin omgifning och den stolte pascha, som hon säges tillhöra, är hennes förste slaf. Se till sådan herrlighet har jag velat föra eder, veten J detta?"
Brusande for vinden fram öfver sjön och förde den lilla båten till lands; men endast en förbleknad blomma bar ynglingen opp derutur, öfver de blomstrande blommorna på insjöns strand. Fläktarnes lek. Nere i en liten blomstrande däld höllo små fläktar sin skämtande lek. Det var ett lif! De tumlade om hvarandra, de brottades, de kastade ikring små strån, de hade tusende upptåg för sig.
Dock, Sörj ej du, ty i Guds himmelrike Blomma ljufva vårar utan like För de barn, som uti Herren dö. Dödlig kropp här bäddas ned i gruset Anden ilar upp till fadershuset, Klädd i skrud, mer hvit än vinterns snö. Sörj ej du. Snart i Guds himmel höga Skådar du med ljust och klarnadt öga Dem, som före dig i tron gått hem.
Dagens Ord
Andra Tittar