Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 17 september 2025
"Jag vill vara i fred", viskade den sårade matt. "Vara i fred!" utbrast Harry Taylor indignerad. "Det kan man kalla egoism. Vara i fred, mitt i kriget! Och när plikten mot fäderneslandet kallar. Det är ju La Frances ära det gäller. Och förresten har ni fått två drinks av mig. Otacksamhet är det fulaste som finns. Låt mig få en liten beskrivning på striden."
Tänk om han skulle älska mig på ett annat sätt än jag älskar honom? Du förstår inte vad det betyder. Jo, jag förstår, viskade Stellan sakta, jag förstår Nej, Stellan, det kan du inte. Det kan bara en kvinna Det blev förvirrade månader, som följde. Varje eftermiddag kom han upp till henne. De talade bara om ett: kärleken. Till en början var det mest hon, som förde ordet.
När portvaktaren öppnade för den obekante, hade han icke iakttagit, att denne, medan han knackade, utbytte en förtrolig blick med den gamle olivhandlaren Batyllos, som stod på gatan ett stycke därifrån, med häpnad tydligen målad i sitt ansikte, och att icke långt ifrån Batyllos stodo två män, den ene präst, som viskade sinsemellan och mönstrade främlingen med skarpa blickar.
Kanske hans far gjort som farbror Ekenström? Han öppnade försiktigt dörren. Fadern rörde sig ej. Stellan smög sig fram med snabba steg. Pappa, pappa, viskade han. Pappa, pappa, ropade han Då ryckte hans far till och såg upp. Stellan ryggade flera steg tillbaka. Han förstod, att hans far var berusad...
Vem är det fru Wenschen sitter med i kväll? viskade en herre till en annan tätt bakom Tomas. Tomas gjorde våld på sig för att icke vända sig om. Jag vet inte säkert, det skall vara en fröken... Det skrällde till i orkestern. Den populäre barytonisten rullade in och började sjunga så mycket han orkade, klädd i sin gredelina kofta med uddar. Det var packat på Rydberg.
Hon nickade för att visa, att hon gillade hans omtanke, och följde honom en smula villrådigt ännu längre ut i mörkret. Hon såg då, att där stod en hel ring av halvvuxna prästtjänare, och hon ville stanna. Vi måste en gång tala ut med dig, Julia, viskade djäknen, men är du inte modig nog att gå med längre bort, så vaknar Inge.
Hans upprepade entonigt: Husbond kommer inte hem. De tego. Plötsligt sjönk gubben ihop och Hans måste slå armen kring hans liv. Med huvudet slappt vilande mot drängens bröst, viskade herr Gruber: Min käre gosse, jag försäkrar dig! Jag talar i ditt eget intresse. Du får i alla händelser ingen glädje av det. Betänk! Så snart man fått veta du kommer i fängelse
De voro i bara strumplästen, med händerna instuckna i trätofflorna. De sträckte på halsarna, viskade med varandra och gåvo varandra varningar med de toffelbeväpnade händerna. Stellan följde dem med en blandning av spänning, beundran och harm. Och så drogo de sig tillbaka. Men inte alltid. Inte när Köttlund sopat samman hästspillningen från stallet i en stor rund hög.
Han höll ej längre det avskurna huvudet i handen, han höll bara en liten bok, en svart bok, Sanningen stod det på pärmen. Medan han förgäves höll på att öppna den försvann hela jorden. Han var bland bländande, höga vita alper, en sky av stjärnljus flöt ned, och ljuset brusade som en orgel. Lever jag eller är jag död? viskade han och satte sig upp på bädden.
Genomlyst av solstrimman strök hennes hår över hans händer, och han kände hur starkt det var och hur härligt det skulle vara att sno det till en bågsträng. Jag säger dig, far, viskade han med osäkrare röst. Ingen annan kvinna än Holmdis vill jag någonsin taga till Folketuna.
Dagens Ord
Andra Tittar