Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 september 2025
Och HERREN sände förvirring över Sisera och alla hans vagnar och hela hans här, så att de veko tillbaka för Baraks svärd; och Sisera steg ned från sin vagn och flydde till fots. Och Barak jagade efter vagnarna och hären ända till Haroset-Haggoim. Och hela Siseras här föll för svärdsegg; icke en enda kom undan.
Och gästgivarn tog gossen försiktigt mellan sina händer, höll honom ifrån sig på raka armar. Basilius blundade och rörde icke en lem. Ställ nu ned honom på golvet, befallde länsman. Gästgivarn lydde. Som han släppte taget, veko sig gossens ben och han föll baklänges in under bordet. Mor i Sutre flög upp från sin stol. Vad i jistini är det med pojken? Kan han inte stå på bena?
Dödsslagna män skola då falla bland eder; och I skolen förnimma att jag är HERREN. Och om jag låter några leva kvar, så att somliga av eder, när I bliven förströdda i länderna, räddas undan svärdet ute bland folken, så skola dessa edra räddade ute bland folken, där de äro i fångenskap, tänka på mig, när jag har krossat deras trolösa hjärtan, som veko av ifrån mig, och deras ögon, som i trolös avfällighet skådade efter deras eländiga avgudar; och de skola känna leda vid sig själva för det onda som de hava gjort med alla sina styggelser.
Tvenne solar ren från hvalfvet stupat, Tvenne nätter hade klarnat redan, Från den stund, de veko af till skogen; Men vid kvällen af den tredje dagen Valde de till hviloplats en lada, Fjärran från ett mänskligt hem belägen. När de där på höet satt sig neder, Började zigenarn Adolf tala: "Nå, i sanning, mina trogna vänner, Många hårda dar jag genomlefvat, Aldrig har jag svultit dock så länge.
Vi äro på de sista hedningarnas hemliga offerställe. Hjälp oss, hjälp oss! I detsamma sträckte en tyst pil honom till marken. De väpnade männen kommo snart tillbaka med hundratals spjutbärare, men alla stannade skräckslagna och bleknade. De främsta veko baklänges och trampade de andra på järnskorna.
Kandals dotter går ej mer och vallar; Fåfängt sörja edra stumma eko Hennes toner, som för alltid veko. Tomt är nu på Vanhais betesmarker; Inga hjordar irra i dess parker; Någon fågel blott, som höken jagar, Flyger där från träd till träd och klagar.
Värst att han också blef trött själf, då han för sin del sparat på både vattvälling, getmjölk och de brödstycken de efter moderns död fått af beskedligt folk, så trött att benen nu veko sig undan honom, och småsystrarna på kälken tycktes honom tunga som timmerklampar. Han såg af alla märken, att mera snö skulle komma.
Ty på den tid då jag förde edra fäder ut ur Egyptens land gav jag dem icke någon befallning eller något bud angående brännoffer och slaktoffer; utan detta var det bud jag gav dem: »Hören min röst, så vill jag vara eder Gud, och I skolen vara mitt folk; och vandren i allt på den väg som jag bjuder eder, på det att det må gå eder väl.» Men de ville icke höra eller böja sitt öra till mig, utan vandrade efter sina egna rådslag, i sina onda hjärtans hårdhet, och veko tillbaka i stället för att gå framåt.
Om han varit målare skulle han velat pröfva sina krafter på denna luft och dessa klippor, som än lågo så underligt nära, än veko tillbaka långt i fjerran, och hvilkas färg skiftade i olika belysning, från bjertaste rödbrunt till grått och blått i finaste förtoning. Men han var inte målare, gunås! Han vände sig om och gick upp i röksalongen.
Dörren, tänkte de, kunde den laga, som slagit sönder den. Jussi och Ella veko derför ensamma af till snickaren. Innan klockan slog fyra på morgonen, var Snickar-Matti på Toimila med dörren och en halftimme derefter knarrade den, tung och klumpig liksom den förra, på sina gångjern.
Dagens Ord
Andra Tittar