Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 14 september 2025
Ja, mina herrar, sade han i det han tände sin vandringspipa, jag har gjort tämligen goda affärer. På Värnamo marknad uppsnappade jag fem priser; här och där i bygderna påträffade jag några andra, som likaledes läto övertala sig att tjäna krigets gud. I Jönköping hoppas jag även kunna göra ett gott kap.
Ja, för jag kan bevisa, att det var Pettersson som tände. Och lektor Holmin har visst också några små bevis. Hur går det då med stackars gamla mor? Oj, oj, så barnsliga, så barnsliga Ja, se där. Se! Se! Gusten hade plötsligt sprungit upp, vräkt ikull stolen och rusat mot dörren. Hagelin rätade på sig och ropade med stark stämma: Se! Se! Guds verk! Gusten! skrek Ohlsson. Djävlar anamma ditt fega
Detta blev nu så tjockt och mörkt, att vi inte hittade vägen och måste tillbringa natten på en kal klippa. Jag vet nu inte, om vi där skulle frusit ihjäl, men doktorns tolk, som var en gammal lustig krigsman, visste råd för allting. Han hittade drivved, tände en god brasa, värmde åt oss öl, som han hade med sig, och stjälpte slädarna så, att vi fingo tak över huvudet.
Vill inte Maja Lisa komma och ligga på soffan resten af natten?" "Jo." Maja Lisa tog dyna och täcke med sig. Alma tände nattlampan och stälde den på ett hörnbord i andra ändan af rummet. "Hvad var det frun drömde?" frågade Maja Lisa, der hon låg på soffan. "Jag törs inte tala om det." "Var det så hemskt? Frun glömde säkert läsa välsignelsen, då frun gick till sängs.
Några sömniga banvakter gingo med släpande steg längs golfven, tände någon lampa här och der, sopade perrongen och smälde i dörrarne så det dånade. Morgonen randades blekgrå och daskig. Ändtligen blef der lifligt, passagerarne anlände, det dånade och brakade vid bagagets inlemnande i godsdepartementet, klockor ringde och tåget afgick mot den finska gränsen. Timme efter timme förgick.
Ingenting förrän Johnsson kan betala. Och det dröjer, eftersom julikvartalet redan är uppsupet. Nå, nu ska Johnsson säga mig, vem det var som tände. Johnsson vände och linkade efter de båda herrarna. Han var slak och tom och spak. Han hade icke smakat "besken" på två hela dar. Tre supar hade han fått, det var allt. Och han var tam som en liten duva.
Hon såg de många julljusen stiga allt högre och högre, hon såg, att de voro himmelsklara stjärnor, som gnistrade. En af dem föll och gjorde en lång eldstrimma på himmeln. "Nu dör någon", sade den lilla, ty gamla mormor, hvilken var den enda, som varit god mot henne, men nu var död, hade sagt: "När en stjärna faller, går en själ upp till Gud." Hon tände åter en sticka.
Hon skrek ännu en gång och gällare: Länsman! Då hörde hon en röst viska: Schy, schy, schy, tyst, tyst! Hon förstod inte varifrån den kom. Hon vände sig om. I den öppna dörren urskilde hon en gestalt, men bara en liten tunn en. Det var Basilius. Hon gick bort till spisen, tände lyktan, lyste på pojken. Var det du, som tysta på mig? frågade hon. Han skakade på huvudet.
Så började han förfalla allt mera, blef smått vriden och folkskygg, låste in sig och kunde ligga eller stappla omkring dödfull inom fyra väggar hela veckor. Märkligt var, att han aldrig tordes röra vid en tändsticka. Om ingen tände åt honom, blef han sittande hela kvällen i mörker. Och ändå fanns han en morgon liggande död i sin säng, till hälften förbränd.
Då vi legat och skrattat till klockan 5, tände kandidaten åter ljuset och föreslog ett par timmars gymnastik, och när städerskan vid sjutiden kom in till oss, voro vi alla salongsmessiga, och ej ett spår syntes till att vi legat på golfvet.
Dagens Ord
Andra Tittar