United States or Sri Lanka ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han tog henne, och han kände, att hon grät. blev han lugn och glad. Nu gråter du, liten, nu är du uppriktig. Berätta mig nu. Ja, du behöver inte tala om det, som har varit. Men du ska säga mig, om du tror, att du kan bo här. Med mig. Hon svarade icke. Han förde henne uppför trappan in i köket. Ja, ja, du ska se våningen först, skämtade han. Med lyktan lyftad över huvudet steg han in i salen.

Utan att avvakta vidare upplysning gick Carlsson ner att söka det hemliga rummet, och mycket riktigt, för öppen dörr sutto pastorn och professorn med var sin tidning i handen, inbegripna i ett livligt meningsbyte. Lyktan stod golvet och kastade ett rampsken upp de båda tronbestigarne. Ursäkta, mina harrar, men smorrgåsen kallnar! Är det du, Carlsson! Jaså! Börja ni, kommer vi genast!

Ångan svepte ut genom dörren, luften i köket blev åter klar, upplyst av elden härden och ljuset i lyktan. Här är ändå varmt och gott, tänkte gumman, smårös efter nattkylan därute. Hade jag bara skickat av med greven, skulle jag lägga mig bums och somna från alltsammans.

Jag såg honom, jag känner igen honom. Det är han som gjort det. Hon pekade vagnslidret. Den där kan I släppa. Vi släpper ingen, mumlade länsman, drog sig uppåt stallet. Var bara lugn, kära mor. Vi släpper min själ ingen. Mor i Sutre tog lyktan från gästgivarn och steg uppför trappan. Hon vände sig om, nickade. Lars och Träsken lyfte varligt upp den döde och buro honom emellan sig in i salen.

Händerna sjönko långsamt från lyktan. Hon förde fingerspetsarna över ögonen, som svedo och tårades av röken. Framför henne stod Valborg. Hon pressade nacken och ryggen och handflatorna hårt mot dörren. Hon var vit i ansiktet. Mor tog ett steg emot henne. Vad är det med dig? frågade hon, lågmält. Flickan stirrade lyktan.

Nu ska vi se, om vi kan komma in. Det finns ingen hake köksfönstret, minns du det? Vänta här ett tag. Efter en stund kom han ut kökstrappan. Får jag be ers nåd stiga in. Råttorna hålla bal köksbordet. Nej, jag törs inte, jämrade Elsa. Och för första gången denna kväll kände Abraham igen hennes röst. Han ställde lyktan ifrån sig och rusade rakt ut i mörkret. Nu tar jag dig!

Det är sannolikt att den lärde och fromme mannen skulle underhållit två tålmodiga åhörare ända till morgonens inbrott med detta föredrag i hans tids naturvetenskap, därest icke den tredje givit tillkänna sin opposition med ett ljudeligt snarkande. Hustru Anna anmärkte att ljuset i lyktan var snart utbrunnet och att hon för sin del icke ämnade ådraga sig bröstvärk i dimman.

Jag ska väl och se efter. Hör, Clara, tänd lyktan och ge mig min mössa! Han fick lyktan och stretade emot blåsten ut i ängen, följde skallet och kom in i talldungen, som skilde ängen från stranden.

Jag ska väl och se efter. Hör, Clara, tänd lyktan och ge mig min mössa! Han fick lyktan och stretade emot blåsten ut i ängen, följde skallet och kom in i talldungen, som skilde ängen från stranden.

Men utan att unna länsman den tid ett beslut å ämbetets vägnar kräver, ryckte hon till sig lyktan och rusade uppför vindeltrappan. Nu blev vi i mörker, sade länsman. Och han satte sig åter i fållbänken bredvid gossen, klappade honom huvudet. Inte var det sant, vad hon sa om besmanet? frågade han. Basilius svarade: Nej, inte var det sant.