Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 28 juli 2025
Det hände ofta numera, att han måste hålla sig hemma för vädrets skull. Man hade plötsligen blivit så rädd om honom. Varför kunde han ej förstå. Det var för resten så mycket, Stellan på den sista tiden fann hemlighetsfullt. Till exempel hans mor. Gamla Kerstin påstod, att hon var mycket sjuk. Alla gingo omkring allvarliga och talade med låg röst.
Där nere, andra sidan gårdsplanen, låg Axel Ahlberg och sov. Han trodde att han skulle bli en stor skald. Stellan visste, att Axel aldrig skulle kunna bli det. Han skulle alldeles säkert sluta som apotekare. Det fanns inte något tvivel därom. Och ändå trodde Axel det själv. Skulle det gå likadant med honom själv? Var det hela en inbillning, som skulle räcka några år och sedan försvinna.
Han sträckte fingret mot Kalle: Slicka nu! Kalle slickade upp bloddroppen. Nu ä dä din tur. Kalle fick tag i stoppnålen, stack till och lät Stellan slicka. Nu ska vi göra dä en gång till. Dä va så lite blod. Ah, dä behövs inte mer. En droppe ä väl nog. Dä beror väl inte på, hur mycke man får i sig, utan att dä ä blod å inte nåt annat. Då svär vi då att vi ska dela ljuvt å lett. De svuro.
Från kaserngården andra sidan granarna hördes det taktfasta trampet av marscherande fötter, höga kommandorop, en kort trumpetsignal och gnäggandet av en häst, som ensam leddes ut ur en av de långa, gulvita stallbyggnaderna. Den dagen hade Stellan ej fått lov att gå ut. Han stod på en stol vid fönstret och talade i ett sträck till flingorna.
Ja, pappa, italenaren han där ä i korgen, pappa en häst den ä vit , pappa, skynda sig Orden snubblade fram över varandra. Hans far såg på honom en stund och reste sig upp ur länstolen. Nå, vi får väl gå ut och se på'n då! Men kvickt, pappa, kvickt, kanske han har gått! Stellan rusade före sin far ut i köket. Vänta, vänta, italenare, pappa kommer
Flera gånger under lektionen vände sig Göran om och såg på honom, på samma gång misstroget, bönfallande och imponerat. Till slut slog tant Emilie pekpinnen i katedern och ropade: Göran! Vill du sitta stilla! Vad sitter du och vänder dig om för? Göran räckte upp sin hand: Tant, tant Vad är det? Dä ä Stellan. Vad är det med Stellan. Jo, Stellan, han har en häst Vi bryr oss inte om Stellans häst.
Den, som kom med något ont om henne, den for med lögn och sade inte det sant var. Nej, det gjorde den då visst inte. En sådan snäll och rättrådig kvinna får en leta efter i hela Sveriges rike. Stellan satt tyst och hörde på, tyst och lycklig. Jo, nu förstod han. Om hans mor levat skulle hela hans liv varit annorlunda. Också han skulle ha varit en god och rättrådig mänska.
Om ja bodde på den här gåren, så skulle ja skoja mä'en, så att han ble alldeles tosi å inte visste, vikket ben han skulle stå på! Skojar du aldrig mä'en? Stellan rätade upp sig förnärmad: Har ja inte skojat mä honom va? Du skulle bara ha sett! Har ja inte skojat mä honom? Du skulle bara ha sett hur många tusen gånger ja sprungit opp i hans gödselhög och sparkat omkull den.
Han sade: Bjuder du på karameller och wienerbröd då? Stellan nickade ivrigt. Men då ska dä va ett wienerbröd och två karameller var? Stellan nickade. Men dä ska va ett wienerbröd och tre karameller var? Stellan nickade flera gånger. Får ja va mä på demstrationen då? Dä vet ja inte, svarade Agust, men ja ska fråga. Ja, men ä de riktigt säkert? Ja. Men det ska va ett wienerbröd och tre karameller.
Det var, vad Oscar sade. Stellan frågade också sina två yngre kusiner, Alice och Jane, om det var sant. Först svarade de, att det var lögn alltsammans. Men sedan Oscar tagit dem avsides och haft ett enskilt samtal med dem, fick han dem att dela sin uppfattning. Joho, de va visst sant, vartenda ord, Oscar sa. Å om man inte kan läxorna får man sitta efter. Det var svårt att veta vad man skulle tro.
Dagens Ord
Andra Tittar