United States or Czechia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han var en fullfjädrad affärsman och stod under ferierna i sin fars butik. Han kom också till Stellan: Ska du ha en lott i en Åbergare. Djävla bra Åbergare. Nästan som ny. Ebenezars far var frireligiös och Ebenezar passade fördenskull på att svära ut under terminerna. Han plockade fram en Åbergare ur ett gömställe under västen och byxlinningen: Här ska du få se. Nästan alldeles ny.
Han hade från och med nu fyra armar att slåss med, två munnar att skälla med, två hjärtan att bevara sina hemligheter i... Kalle reste sig upp, kände på sina kläder, som hängde över kaminen och satte sig igen. Till sist rös han till ett slag: Fy fanken! Nu blir de nog klasstryk i morron. Stellan såg på honom: Inte ä du rädd för dä?
Och gång på gång upprepade han för sig själv: Per Stellan Severin Petréus och min far ä löjtnant. Han visste, att han skulle bli tillfrågad om vem han var. Och så bar det i väg. Gamla Kerstin stod i tamburen med händerna sammanknäppta över magen och suckade: Ack ja! Ack ja! Herregud! Tiden går, tiden går. Nu ä han så gammal att han ska börja läsa. Ack ja! Ack ja!
Hon hade också anträffats tiggande av officerare på gatorna och förklarat att löjtnant Petréus inte gav henne tillräckligt understöd. Eljest var allt sig likt där hemma, vemodigt oförändrat. Stellan gjorde på eftermiddagen en inspektionspromenad genom stadens gator. Också den var sig lik.
Han gjorde i alla fall en omsorgsfull toalett, prydde sig med alla de presenter han fått i konfirmationsgåva: klocka, kedja, medaljong med sin mors porträtt, guldknappar till manschetter och skjortbröst och en kråsnål med pärlor. Han hällde också rikligt med Eau de Portugal i håret. Och så följde han Kalle Möller uppför trappan. Din pappa ä en djäkla stilig karl, sade Kalle. Stellan svarade ej.
Det var skönhetssinnet inom honom, de andliga intressena... Usch, låt oss inte tala om det, sade Greta. När jag tänker på att jag ska stanna hemma hela våren och att min fästman inte kommer förrän i slutet på maj, vet jag inte, hur jag ska bära mig åt. Stellan såg på henne, en blyg, bedjande blick. Och hon tillade: Men, gudskelov, jag har träffat Stellan.
När dddu blir äldre ffförssstår du dddet här bbbättre. Ja, pappa. Mmmen kkkom ihåg, inte ett ord till mmmamma Stellan gick in på sitt rum. Han blev stående mitt på golvet och stirrade framför sig. Och plötsligen log han, ett undrande, bittert leende. Hans far hade bett honom att inte sladdra, som om han varit ett barn... Underligt... Blev man aldrig vuxen? Blev man alltid som ett barn?
Han släpade täcket med sig ut igen, men då han kommit till dörren vände han sig om och blev stående en stund. Till slut frågade han: Ja, men mormor narras inte? Nej! Jaså! Till slut kom det underbaraste av allt. Själv var han klädd i en ny svart sjömanskostym med en vit halsduk under kragen. Hans far var i parad och Stellan beundrade honom mera än någonsin.
Och dessutom: när talet föll på vad yrke man skulle välja, svarade Axel alltid: Jag ska bli apotekare. Stellan skrattade invärtes, så att han kunde kikna. Hade man nånsin hört på något mera dårhusmässigt! Här var en kurre, som trodde sig skola bli en stor skald. Och så tänkte han bli apotekare!
Balettmästare Lindquist stötte tre gånger med käppen i golvet: Entrez! Damerna som vanligt i rad längs högra långväggen, kavaljererna längs den vänstra. Alltså: entrez! Då de kommit på sina platser, stötte han åter tre gånger i golvet: Kavaljererna höger om, damerna vänster om. Och hör nu uppmärksamt på! Stellan ryckte till.
Dagens Ord
Andra Tittar