Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 september 2025
Men inte utan mening, ty vi se oss omkring och lära oss ett och annat, som kan vara bra att veta vid ett senare tillfälle. Ack ja! Så sant och så skönt! suckade fröken Alexander. Vi äro alla barn och livet är ingenting annat än en dansskola, där vi få lära oss ett passande uppträdande. Men somliga lära för himlen, andra för helvetet.
Och hon tänkte, att om Nadja ville sjunga en enda ton, så skulle hon, modern, visst inte kunna hålla tillbaka sina tårar. Det var visst så skönt, så rörande, det hon sjöng. Hennes enda älskade dotter! Hur hon ville göra allting nätt och beqvämt för sin kära gäst! De fina sakerna hon säkert tagit med sig, skulle pryda rummet, i byrån fans dessutom god plats.
Nog är detta ett frö af den blomman". "Ack, så skönt, ack så galant", ropade alla och började maka på fröet.
Men vad det vore skönt att ha ett tusen kronor just nu, så att jag kunde äta mig mätt varje dag och gå här hela vintern! Han hade aldrig hyst något agg eller någon avund till de rika, över huvud hade han alltid föraktat jordiskt välstånd, det var något som inte angick honom.
Varför de? Då bryr jag mig inte om det hela. Alltså bli vi bara fyra. Skönt. Bråka nu inte. Sitt ned. Vi ta ut till och med fyrorna. Förlåt jag frågar, var det inte poker herrarna tänkte spela? Alla korten med och ingen joker! Ingen joker!! Var ä min överrock? Jag går in i en annan klubb! Sitt ned. Vi ta alla korten med och joker. Det är inte poker, men det gör detsamma. Jag uppoffrar mej!
Han tänkte på vad Kerstin sagt om kamelen och nålsögat. Det var hemskt. Men han tröstade sig med att det i alla fall skulle dröja länge, tills han dog. Och så tänkte han på Rose. Han mumlade: Ich liebe dich. Och det kändes skönt och högtidligt både att älska Rose och veta, att man skulle bli rik. Några lektioner efter sade Rose: Så väldigt synd, att du inte samlar frimärken, Stellan.
»Nå», sade han, »här är ju skönt, inte sant? Och vi äro ensamma och ingen skall störa oss. Hvad ska' vi så finna på?» »Ja, hvad tycker ni?» »Jag är helt och hållet till er disposition.» »Tack. Men för tillfället har jag intet bruk för er.» De sågo på hvarandra, ytterst likgiltigt, men med hemlig nyfikenhet, medan de vexlade dessa repliker. »Ska' vi leka hva? Leka med ord menar jag. Vill ni det?
Det var skönt att känna sig ensam. Han behövde inte ta några hänsyn längre. Han var kvitt alla förpliktelser. De väntade sig inte mera av honom. Hans farmor hade själv sagt, att det var för sent. Han kunde göra vad han ville. Han var fri! Det var en underbar känsla, som om han plötsligen vuxit och blivit riktigt stor. Han visste sitt öde, visste, hur det skulle sluta... Och han var fri...
Att gräva det hålet var ett av de mest hopplösa arbeten jag i min ungdom och oförstånd någonsin åtagit mig. Till en början fann jag det roligt. Storstadsbarn som jag är, fann jag det vara ett originellt nöje att påta med en spade i jorden, och då jag började mitt i natten, så var det skönt att ha något att hålla sig varm med. Men solen steg, och med den kom värmen.
Den skall blomstra skönt och fröjda sig, ja, fröjda sig och jubla; Libanons härlighet skall bliva den given, Karmels och Sarons prakt. Ja, de skola få se HERRENS härlighet, vår Guds prakt. Stärken maktlösa händer, given kraft åt vacklande knän.
Dagens Ord
Andra Tittar