United States or Sweden ? Vote for the TOP Country of the Week !
Men hon blir så mycket gladare när hon får veta hur det är." Under tiden telefonerade fru Erlandsson efter polis, och det dröjde inte länge förrän sju handfasta konstaplar med viktiga miner och hårda nävar stego in i salongen, med fru Erlandsson som arriärgarde. "Grip mördaren!" skrek hon. "Han har min mans kläder på sig. Han har mördat och rånat min Mikael."
Han trevade och fick tag i Sörmans arm. Nej, hör du, öppna, jag ser ingenting. Det är något krångel, fabrikörn. Jag får inte upp låset. De håller för. Broms gick ner på gatan, Sörman stannade vid dörren, som han sökte få upp. Gå inte för långt, fabrikörn. Här, sade han och stämman var hes. Ropa på polis. Här är sattyg Är du rädd? Jag ska väl knacka upp dörren
Göranssons flyttade in hals över huvud, kastade ned det nödvändigaste i några lårar huller om buller och gåvo sig i väg och kommo lyckligt och väl i land vid Nybroviken utan att fienden hade upptäckt fru Göransson. Och nu bodde Göranssons i våningen. Jag kände alldeles tydligt att han rörde vid sängbotten! Om man ändå kunde få upp en polis!! Om dagarna var fru Göransson lugn.
Med umgänge med qvinnor ingick äfven föreställningen om nattliga slagsmål, polis och förfärliga sjukdomar. Han hade en gång gått förbi det långa, gula planket på Handtverkargatan, och en kamrat hade sagt: der är kurn! Sedan gick han i smyg dit och sökte titta in genom porten för att se något förfärligt.
Han var en stor, stark karl. Han tog Teodår i kragen och kastade ikull honom på golvet i tamburen i det han ropade till familjen: Spring ned på gatan efter en polis! Den här tosingen måste spärras in! Då gled jag stilla in i våningen genom alla rummen ut i köket och ned köksvägen. Sedan ringde vi inte vidare på Farbror Teodårs port.
Åh nej, man har gett mig tråkiga böcker, man har tussat polis efter mig, man har nog gjordt godt, så godt, att jag ville strypa dem, som gjort mig godt, om jag kunde. Din stackars mamma, hon skulle ha skyddat dig... Om hon lefvat ja... Om det icke hade funnits en dålig qvinna... Sådan som jag... Sådan som du hållit på att bli. Hör du, Liisa, titta in hit lite, jag öppnar dörren: de se dig icke.
Folksamlingen var nu så stor att en polis som stod på Arsenalsgatan vände sig om för att slippa bli störd. Tira, grabbar, ropade en pojke, som var på väg hem från skolan, dom har tagit en spion! De ä han me ansiktet! Ä han tysk, sade en liten flicka som går i Åhlinska skolan och som hade utslaget hår som var lockat med tång. Anna-Lisa skrek.
Då blev Nathanael arg, och som han ju inte kunde slå en kvinna, ryckte han till sig borsten och planterade den bland hennes mans anletsdrag i stället. Portvaktsfruns man slocknade ögonblickligen, och portvaktsfrun störtade åter in i sitt rum, körde huvudet ut genom luckan och röt: "Mord, hjälp, polis! Det är en galen karl här."
Å nedra botten af ett af husen var en af utskänkningsbolagets butiker belägen. Der utanför vandrade en polis långsamt och likgiltigt gatan fram, här och der småpratande med några af de otaliga trasiga arbetare eller qvinnor, som med svagdrickskrukor eller bränvinsbuteljer i händerna gingo till eller från huset. Men polisen bekymrade ännu Matti föga.
Särskildt började nu det närmaste paradiset, eller Upsala, att hägra såsom frihetens tillhåll. Der fick man gå illa klädd, vara fattig, men ändå vara student, det vill säga vara öfverklass; der fick man sjunga och dricka, komma hem full, slåss med polis, utan att förlora anseendet. Det var ideal-landet. Hvem hade lärt honom det? Gluntarne, som han sjöng med sin bror.