Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 11 juli 2025
Han hade kämpat ut, Han hade kämpat som en man, och striden, den var slut; Han tycktes hafva lagt sig nu att hvila på sin lek, Väl icke mera trygg än förr, men mycket mera blek. Och Sandels böjde då sig ned och såg den fallne an, Det var ej någon obekant, det var en välkänd man; Men under hjärtat, där han låg, var gräset färgadt rödt, Hans bröst var träffadt af ett skott, han hade ren förblödt.
Skogen brukade ju dock vara flyktingars första gömsle, och därför lät han den svettiga och yra hästen sträcka ut åt det hållet. Han hade heller icke misstagit sig. Snart begynte hästen att vädra sina stallkamrater och förde honom till ett mycket upptrampat ställe. Det var för honom ingen obekant stig, ty den ledde till vallkullans lada.
Han undrade, om en så hög herre som jarlen verkligen på denna bestörtningens dag skulle klättra uppför en stallstege för att få tala med en obekant bonde. Det föreföll honom orimligt. Och ändå trodde han det fullt och fast, men det kändes lugnt, att han icke kom genast. Det gjorde ingenting, om han dröjde, bara han inte nu genast steg upp i sin glans på den dammiga skullen.
Med denna upptäckt förhåller det sig så, att Scheele hade i askan efter brändt hjorthorn funnit kalkjord med ett för honom obekant ämne. Han omtalade detta rön för sin vän Gahn, som deri fann fosforsyra. Till en början ville Scheele ej tro derpå, men öfvertygade sig dock om riktigheten på det sätt, att han i Upsala 1770 tillverkade fosfor af ben.
TEKMESSA. Olycksfödde man! Är du i verkligheten den, du vara tycks, Leiokritos, då tusen gånger ve dig, ve! LEIOKRITOS. Hvem är, som stör med verop djärft min segerfröjd? Ha, är det du, osälla? Så jag kallar dig, Fast med ditt namn ej obekant, ty säkert är Du den Tekmessa, om hvars ankomst hit jag sport. TEKMESSA. Du gissat rätt, du blinda mål för Dikes hämnd.
Kanhända bar den sken af obekant; Den måste så ju för den platta skara, Som omgaf oss på hvarje kant. JULIA. Där ute ja, men sen där inne I farstun? Har det fallit ur ditt minne, Hur onkel gick tillbaka litet grand För att om vagn och hästar ordinera? Då stodo vi vid öfre trappans rand Ett tjog sekunder visst, om icke flera, På tu man hand. FRANK. Och om vi stått där tio tjog, hvad mera?
»Få vi stanna här i natt?» »Stanna!» kom det i nekande ton. »Ja da.» »Hvar få vi ligga?» »Eg veit ikke eg», tröstade oss budejan gäspande. Nu grepo vi till det vanliga medlet för att upptina obekant värdfolk: Vi redogjorde för våra personer, vår vandring och vårt mål.
Men när ska ja betala? En vecka innan skolan slutar. Nu ringde gudskelov klockan. De skildes åt. Stellan hade ljugit när han sagt, att han inte visste, vad kredit var. Han hade tagit på kredit förut. Han gick bara in i boklådan, begärde en skolbok och sade: Och så ska dä skrivas upp på löjtnant Petréus. Systemet var honom alltså inte obekant. Men i fråga om frimärkena var saken en helt annan.
Jag kan annars vänta tills i eftermiddag, då det kanske är liksom litet ledigare. Intet svar. Jag väntar 5 min. Jag byter om hand och väntar ytterligare 5 min. Intet svar. Då ringer jag på nytt. Intet svar. Väntan. Ny ringning. Svar: bubbelbubb! Det är bara jag igen, säger jag, jag medger att jag stör er, men Kallat! Väntan. Därpå svarar en obekant röst. Var är det, säger jag. Det är 52 16.
EURYSAKES. Ha, vill man hålla denne för den starkare, Så må han pröfva, må han ta det läge fritt, Där bäst hans kraft kan lysa. Jag skall veta, jag, Att finna faran, utan att den söker mig. Ja, låt oss täfla! Följ, Leontes! Folk, ditt ord Skall efterkommas. Är jag nu dig obekant, Skall du mig lära känna. Märk dock först: din kung, Han lyder nu, men vill befalla nästa gång.
Dagens Ord
Andra Tittar