Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 juli 2025
Solstrålarne värmde hennes rygg, glöden från brasan färgade hennes skrumpna, gråbruna kinder mörkröda. Hennes bröst höjde sig till jämnare andedrag. Hon sof med armbågen mot bordet, där ännu kaffepannan stod och doftade. Hufvudet hvilade mot den andra handens grofva, stora fingrar. Munnen drogs till ett litet ynkligt, vemodigt leende. Kanske hon drömde.
Mest mörka skogar, med små djupa insjöar här och der, och ibland på sluttningen af någon backe ett böljande rågfält eller en grönskande äng med breda diken, vid hvilkas kanter stora, mörkröda åkerbär mogna i sommarsolen. Höga, mjuklockiga hängbjörkar kanta åkrarne. Och djupt inne i skogen sjunga trastarne. Morgonen är skön, daggig och frisk.
Han svärmisk och poetisk, hon redig och realistisk. Hon slöt sina ögon och lät sin leende mun kyssas. Och så, när det blef hennes tur, dolde hon hans ögon med sina händer och ledde honom som en magnetisör hvart hon ville. De mörkröda draperierna föllo slutligen ned för det rum, der St. Isaks eviga eld brann. Och i den nya toilettspegeln speglade sig månen ensam.
Der stod pianot, bordet med blomsterkorgen, Nadjas stora mörkröda fåtölj och dörren midt emot. Draperier i samma färg föllo ned och täckte till hälften ingången till sofrummet, tapetseradt och möbleradt i grönt. Han drog henne sakta till spegeln. I det osäkra skenet stodo de der och betraktade hvarandra. Han var ljus och blek, hon mörk och blossande.
Barnet hade somnat in. Modern lade det sakta i vaggan och tog sig till att småsjungande röra vid meden. Den lille sof lugnt och sundt, modern tyckte sig kunna se på det mörkröda och ännu formlösa ansiktet att det skulle bli vackert och likt sin far. Hennes ögon fingo för ett ögonblick ett sken af modersglädje; för ett ögonblick klappade hennes hjärta af lycka och omedveten stolthet.
»Detta är mitt hem och jag vill icke se er mer.» Hon reste sig; nu var hon åter fullkomligt lugn. Ögonen hade åter fått lif, men på sned öfver ena kinden drog sig två långa, mörkröda strimmor, likt två blodiga märken efter ett yttre våld i det för öfrigt vaxgula ansigtet. Han stod ännu qvar derborta vid dörren, med handen på låset. Han visste ingenting att göra och ingenting att säga.
Några granna blombuketter, bundna på ståltråd och dömda att vissna innan morgondagen, voro uppstälda i en krans omkring rutan, men i midten hade man placerat en liten korg, gjord af ståltråd och mossa och garnerad med jordgubbsblad och innehållande ett halft qvarter bär, stora, präktiga, mörkröda, vuxna någonstädes i drifbänk.
Nadja tyckte, att hennes ansigte hade en stor likhet med nya tvätthuset vid Morsviksstranden, med sitt gulgrå suflett-tak, den mörkröda gafveln och de små hvitkantade fönstergluggarne högt uppe. Pappa säger no alltid Fina vred sig generad på stolen, men hemtade sig snart och föll in i samma tonart som fadern. Nej, Dion skulle fröken höra!
De glada tankarne bli tunga, och det der dammolnet vid vägen liksom närmar sig allt mer, ända tills det töcknar hennes ögon. Värmen, blomdoften, dammet, allt verkar söfvande. Hennes hufvud sjunker ned mot armen, som hvilar på bordet. Kinderna bli röda, de mörkröda läpparne hviska drömmande, hon sofver. Sof, stackars Katri, det är sista gången du sofver så ljuft! Vakna aldrig, ty han kommer!
Hans sporrar klingade, när han steg öfver tröskeln, och hans ögon tindrade så käckt, när han såg sin fostersyster i det rodnande ansigtet. Hvad du är vacker, Malin, i den der mörkröda klädningen! Du ser så bra ut, när du sitter så der. Precis som en valkyria eller amazon eller någonting annat riktigt retande!
Dagens Ord
Andra Tittar