Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 16 september 2025
Han ville sjunga, han kunde ju sjunga så bra, och han kunde knacka takten med hammaren mot stenen, bara litet, det gjorde ingenting, och hör hur det klingade, när han sjöng: Där i min natt och stora synd jag övergiven låg, igenom mörkrets tunga vägg Guds anlete jag såg Lovsången
Men gamla Kerstin påstod, att det inte fanns någon mänska på jorden, som var utan, inte ens hedningarna. Och för resten var det för sent att välja: han hade redan fått en. Ingen kunde heller utlägga och förtydliga denna religion så som Kerstin. När skymningen föll på och han ätit sina två smörgåsar och druckit sitt glas mjölk, framkallade hon en stund Mörkrets alla makter.
Och denna här af mödor och bekymmer Och kval och fasor, som förtära sinnet, Hvad äro de? En tropp af skuggor blott, Fantomer, verkliga för tankens öga, Så länge han i mörkrets rike dväljs, Men tomma, utan varelse och kraft, Så snart han mäktar sig mot ljuset svinga. Ej utom grusets räcka ödets gränser; Och människan, som är på jorden jord, Är himmel genast, då hon är där oppe.
Kort är ju min tid; må han då låta mig vara, lämna mig i fred, så att jag får en flyktig glädje, innan jag går hädan, för att aldrig komma åter, bort till mörkrets och dödsskuggans land, till det land vars dunkel är såsom djupa vatten, dit där dödsskugga och förvirring råder, ja, där dagsljuset självt är såsom djupa vatten.
När det är mörkt, bryta sådana sig in i husen, men under dagen stänga de sig inne; ljuset vilja de icke veta av. Ty det svarta mörkret räknas av dem alla såsom morgon, med mörkrets förskräckelser äro de ju förtrogna. »Men hastigt», menen I, »ryckes en sådan bort av strömmen, förbannad bliver hans del i landet; till vingårdarna får han ej mer styra sina steg.
I sin girighet skola de ock med bedrägliga ord bereda sig vinning av eder. Men sedan länge är deras dom i annalkande, den dröjer icke, och deras fördärv sover icke. Ty Gud skonade ju icke de änglar som syndade, utan störtade dem ned i avgrunden och överlämnade dem åt mörkrets hålor, för att där förvaras till domen.
Akten på allt detta, så mycket mer som I veten vad tiden lider, att stunden nu är inne för eder att vakna upp ur sömnen. Ty frälsningen är oss nu närmare, än då vi kommo till tro. Natten är framskriden, och dagen är nära. Låtom oss därför avlägga mörkrets gärningar och ikläda oss ljusets vapenrustning.
Minnes du icke, huru det heter i "den nordiske ynglingens sång", som vi sjunga på gymnasium: "Fri och varm är hans kunskapshåg, krossar dvärgarnes bojor och mörkrets här, skingrar fördomars töcken båd fjärran och när, för sanning och rätt sker hans ledungatåg" ?
Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom. Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom. Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen. Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
Hur skola vi dig prisa, O Gud, för all din nåd, Hur skola vi bevisa Vår tack i verk och råd? Ej hjärta mäktar skatta, Hvad godt af dig vi sport, Ej tanke se och fatta, Hvad oss din kärlek gjort. De äro nu förgångne Också de sorgeår, Då fädren suto fångne I mörkrets boja svår, Då den, dig vedersakar, O Gud, med våld och makt, Din sannings ljusastakar Inunder skäppa lagt.
Dagens Ord
Andra Tittar