United States or Slovenia ? Vote for the TOP Country of the Week !
En förfärande misstanke flög genom gossens själ. Han stannade och utbrast, medan hans inre bävade: Herr Erland, vi återvända till slottet. Följ mig! I sanning ett löjligt infall, sedan vi gått ut och vandrat så länge i storm och mörker för att träffa din moder! Nej, fromme pilgrim, vi fortsätta vår väg. Vi måste väl snart vara vid målet. Vi återvända! Jag befaller dig! Ha, du skämtar lustigt.
Jag skall säga, att jag inte är den som skulle ha sparat något besvär för dig, om du bara velat. Jag skulle ha gifvit tusen gånger kropp och själ, om du bara tagit emot! Nej jag har nu kommit att tänka på allvar... Såå, det skall bli lustigt att höra. Allvar? Hvad menar du med det? Är du återigen bortkörd från ditt herrskap? Nej inte just det ... men jag är led vid det här lifvet.
»Majken», sade han. »Det är en sak som jag vill tala med dig om. En viktig sak.» »Det var lustigt!» sade Majken. »Nej, det är alls inte lustigt, utan det ramaste allvar.» »Skall du tala allvar. Nej, hör du!» »Majken, jag älskar dig!» »Vad gör du, sa’ du?» »Älskar dig!» »Jaså, gör du det?» Det där lät inte vidare uppmuntrande men Anderson fortsatte ändå. »Jag har älskat dig länge, Majken.
Skjutshållet från Moe till Engeland gick lika lustigt, och framför den främsta kärran hade vi en så gladlynt häst, att han stundom stannade midt i backarne och »med munnen fångade flugor på sina framben», som gutten upplyste oss, då vi sporde hvad dessa rörelser skulle betyda.
»Du,» sade min vän advokaten, »titta upp i förhörssalen i morgon förmiddag när målet Sven Ljung kommer före. Jag tror det blir något ovanligt.» »Lustigt eller tråkigt?» »Jag säger ingenting.» Nå min nyfikenhet var väckt och jag begaf mig dit upp. I förhörssalen lade jag märke till en egendomlighet alla de mellan 20 och 30 vittnena eller rättare åklagarne voro flintskalliga .
"Nå det var lustigt; nyttja då karlarne kjortlar också, eller huru gå de klädda? är det de, som sköta edra barn, eller hur i verlden kan ni berga er vid att uppfostra dem, då ni sjelfva ingenting veten. Ni lär väl då ha karlar till lärare för edra unga döttrar ock? Det är dock för befängdt".
Åh, att säga farväl gå bort af egen, fri vilja. Veta, att hans stilla sorg skall räcka blott fem minuter och så vara öfver för alltid. Hur länge skall hennes saknad räcka? Men det fanns icke ett ögonblicks frestelse. Detta måste ske. »Slit foten af och fräls lifvet.» Det skall bli lustigt att se hur han gör. Han har tre alternativ. Första: draga sig tillbaka. Andra: försöka på nytt.
Och lika hastigt kom hatten på huvut igen. Det skarpskurna ansiktet var omfärgat från rödbrunt till blekgult och några ränder och ornamenter talade om tårar. Men ögonen lyste och plirade lustigt. Är det inte hålen, gästgivare?
Men ändå kunde han finna en stund över för sin kära grande tante, skämtade lustigt, värmde hennes händer mellan sina och lät henne kyssa en fjunig och rödblommig kind. Var det sommar och vackert väder, tog gamla frun kaschmirschalen och bamburöret ut ur skåpet och vandrade själv nedför Björkenäsvägen till bäcken och över bron.
Nu ro vi! Är det inte lustigt? Så bra det går! Hej och ho, trollen gifve dig lycka... Voj! nu igen trollen... Nej, det är bäst jag tiger, annars blir det något ondt i qväll! I stället skulle vi läsa bönerna, Syndabekännelsen är visst bra: 'Jag fattig syndig menniska... Aj, ja nu äro vi öfver!