United States or Guinea-Bissau ? Vote for the TOP Country of the Week !
Rulla i åkern, söta Henrik! bad hon med hufvudet på sned, det är så lustigt när du rullar, du ser ut som en stor, hvit, våt katt. Går du i hafren, så blir jag så glad. Heikki slängde öfver gärdet, tog ett stort skutt och kom på hufvudet rakt in i hafrelandet.
»Ett sådant lustigt namn», sade hon, och visade en rad vita tänder och ett par kindgropar, som kommo Fågelsång att kippa efter andan. »Det är ett vackert namn», svarade Fågelsång övertygande. »Det har jag hittat på själv. Förut hette jag Petrusson.» »Då undrar jag inte på, att herr Fågelkvitter bytte!» sade den sköna.
Åh! här är lustigt, skall du se, tror du jag fryser, nej, jag har så varmt som en eld jag kunde få lif och värme i en is, känn på mitt hjerta, känn hur det slår. Han skrattade på sitt eget fruntimmersaktiga, förnäma vis. Du är litet tokig, flickunge sade han, men följde med. Det bar af genom buskar och snår, regnet från grenar och blad öste ned på dem.
Därför väcktes min nyfikenhet genom ankomsten av en främling, som inlogerades i rummet intill mitt arbetsbord. Den okände hörs aldrig tala ett ord; han tycks vara sysselsatt med skrivgöra bakom brädväggen, som skiljer oss. Lustigt är det i alla fall att han skjuter tillbaka sin stol för varje gång som jag flyttar min. Han upprepar mina rörelser och härmar mig som om han ville förarga mig.
För att visa att detta ej var löst prat, tog han mig hastigt och lustigt på sina muskulösa armar och bar mig omkring i salongen, under det hon hviskade: »Hvad tror du far og mor vilde sige om de hörde at jeg kalder dig med så grimme navne».
Aflecht han, som främst i striden Slöt vid Revolaks sin bana, Talte muntert: "Skål för Klingspor! Bröder, han har ändrat vana; Lustigt skall det bli att skåda Hur han lyfter nu sin panna; Sen han trafvat genom landet, Har han ändtligt vågat stanna."
Men han, han var ung, han var qvick i tungan, och hans ögon spelade. Man måste lyssna, när han hvisslade eller sjöng; det lät så lustigt, precis som en flöjt. Han kunde få den surmulnaste att skratta när han ville. Och så hade han ett så märkvärdigt sätt att taga henne kring lifvet. Hon kunde ej slå ifrån sig. Hon kunde ej ge honom en örfil, huru gerna hon än ville.
Som Johan var en tacksam natur, uteblev icke Daniels befordran. Med befordran kom guldet äntligen, och snart syntes Hundska palatset resa sig invid Norrmalmstorg. Nu fördes ett lustigt liv; så lustigt, att när Daniel dog, arvingarne måste gå ifrån alltihop.
Dagens Ord
Andra Tittar