United States or Anguilla ? Vote for the TOP Country of the Week !


Aflecht han, som främst i striden Slöt vid Revolaks sin bana, Talte muntert: "Skål för Klingspor! Bröder, han har ändrat vana; Lustigt skall det bli att skåda Hur han lyfter nu sin panna; Sen han trafvat genom landet, Har han ändtligt vågat stanna."

Ibland, när farten norr ut blef för stor Och mången kämpe grät af harm och smärta, bet han tänderna ihop och svor, Men tåren gömde han uti sitt hjärta; Blott pressadt från hans läppar hörde vi: 'Än kommer dag, än är ej allt förbi. Och dagen kom, hans festdag, vår här Med ära kunde veckla ut sin fana. Vid Revolaks ljöd ropet: 'I gevär! Och krigarn, jagad nyss, fick ändra bana.

När skall han sitt dåd förklara, när skall han till ansvar stå För de steg, han tog tillbaka, han kunnat framåt , För den nesa, som han fäste vårt rykte, vårt mod, För de tårar, dem vi göto, vi bort gjuta blod? Sveko vi vid Siikajoki, när det ändtligt gällde sen, Låg vid Revolaks vår styrka ej i armar, men i ben?

Kanhända du I lifvet möter honom din bana: hälsa honom än från fordomdags, Från Stål, från bragderna, från Revolaks." talte gamle Stål en gång om dig, Du kämpe från vår äras gyllne tider. Hans hälsning har studenten gömt hos sig, Tills grånad ren han bär den fram omsider, Nu, när ett sekel hunnit halft förgå, Sen för din fosterjord du stridde .