Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 30 september 2025
Intet hopp din frid förstöre, Inga drömmar din hvila! Jag minns en tid, jag minns den hvar minut, Då lifvets maj på mina kinder glödde Och i min späda barm en ros slog ut, Hvars fägring inga stormar än förödde. Hur säll jag lefde i min oskuld då, Lik morgonstundens första fläkt i dalen! Min fröjd var ren som ljuset i det blå, Och lätta såsom daggens pärlor kvalen.
Han skall om två dagar åter göra oss helbrägda; ja, på tredje dagen skall han låta oss stå upp, så att vi få leva inför honom. Så låtom oss lära känna HERREN, ja, låtom oss fara efter att lära känna honom. Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens, och han skall komma över oss lik ett regn, lik ett vårregn, som vattnar jorden.» Vad skall jag taga mig till med dig Efraim?
Men si, si, jag är född i en torparestuga och därför skreks det genom sju socknar. Och därför hatar I mig. Dig? sade Daniel, satte borren till pinnen. Lik så väl kunde en hata den ilskna kattan. Ja, fortfor sväran, som en katta aktar I mig och inte mera. Fast jag är mor till gästgivarns barn och lagvigd. Men gamlan ska ha alla nycklarna.
För jag var torparedotter, si! Men inte ba ja'n, och inte truga ja'n. Utan tvärtom. För jag hade väl en annan i hågen. Och han var just ackurat lik Danjel, var han. Ja, de va'n. Ackurat lik Danjel, va'n. Håll käften, upprepade Daniel. Men sväran fortfor: För den jag hade kär, han lämnade mig allena och gick med en annan. Och si, jag var allena om natten. Och då kom gästgivarn
Dina tänder likna en hjord av tackor, nyss uppkomna ur badet, allasammans med tvillingar, ofruktsam är ingen ibland dem. Lik ett brustet granatäpple är din kind, där den skymtar genom din slöja. Sextio äro drottningarna, och åttio bihustrurna, och tärnorna en otalig skara. Men en enda är hon, min duva, min fromma, hon, sin moders endaste, hon, sin fostrarinnas utkorade.
Skönheten ensam skulle dock icke betydt så mycket, om icke därjämte hela hennes väsen varit fullt af ett fint, hänförande behag, hvarje rörelse mjuk och graciös, växten vacker, gången smidig och lätt. Ingen var närmelsevis lik henne. Men jag beundrade henne icke allenast för dessa yttre egenskapers skull.
Runtomkring honom stredo hans överblivna män för sina liv eller hade redan fallit mitt inne i fiendens led. Det fanns ingen, som kunde skyla sin anförare, medan han steg upp och fattade sitt vapen; genomborrad av flera lansar föll han till jorden, och de framryckande leden trampade hans lik. Kampen mellan det lilla antalet nybyggare och de kejserliga soldaterna var på denna punkt snart slutad.
I långa tider ren Han från sitt trogna folk har varit borta; Nu, lik ett fruktbart år, Välsignelse till våra tjäll han bringar. Ren tvenne år förgått, Sen i sin hydda ensam blef Miljutin. Det var en morgonstund, Den gamle gått att andas vårens vindar. En rönn i blomning stod På gården, under den han valt sin hvila.
Frun som bjöd honom en half million lire, om han ville skiljas vid sin hustru och gifta sig med henne det vill säga, sedan hon då också skilt sig från sin make. Han frågade, om jag trodde, han ljög? Visst icke! Jag känner ju själf denna makt, som lik en trolldom omsnärjde mig, strax han närmade sig. Nej.
Krysanteus hade stigit av sin häst och kämpade, där faran var störst, vid nybyggarnes sida. I och omkring förhuggningen lågo högar av lik. Ett avgörande ögonblick var nu kommet även här.
Dagens Ord
Andra Tittar